Avtalet med skyddsjägarna gick ut, och kommunen valde då att inte förnya och förlänga. Det bottnade i en besparing, men också om en intern fråga där kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd inte ansåg sig ansvariga för skyddsjakt i kommunens tätorter.

– Vi tyckte att den funktionen borde ligga under exempelvis hamn och gata eller kommunstyrelsen, säger Karl-Gunnar Svensson (KD), ordförande i kommunens miljö- och byggnämnd i en tidigare kommentar till Hallands Nyheter.

Men den åsikten delades inte av kommunstyrelsen, som skickade ärendet tillbaka med uppmaningen att gör om och gör rätt.

Utreder en fortsättning

Vem som får uppdraget är än så länge, formellt sett, oklart.

– Det håller kansliet på att titta på, säger Karl-Gunnar Svensson.

Jägareförbundet jaktvårdskrets i Varberg har haft uppdraget sedan 1990-talet. Där uppger Bo Eierborg, ansvarig för verksamheten, att kretsen gärna fortsätter med den uppgiften.

Han tog initiativ till verksamheten redan i början av 1990-talet.

Enskilda fastighetsägare

Då var djurskyddet ett kommunalt ansvar, därefter gick ansvaret för tamdjur över till länsstyrelsen. Men inte för de vilda djuren. Viltförvaltning i urban miljö ligger fortfarande som en kommunal fråga. Så även när det handlar om att ge skottlossningstillstånd i tätort och att ge rätt till jakt på kommunens mark.

Kommunens miljö- och byggnämnd ville lägga det ansvaret på enskilda fastighetsägare. I praktiken ett okunnigt förslag, visade det sig.

– Då skulle varje fastighetsägare söka tillstånd för jakt och tillstånd att avlossa skott inom tätort, och det säger sig självt att det inte fungerar, säger Bo Eierborg.

Skottlossningstillstånd är ett absolut krav, och även om vissa djur kan fångas i fällor så ska de avlivas på plats eller släppas.

Skrev till kommunstyret

I ett slag stod kommunjägarna utan uppdrag.

– Kommunen sa upp avtalet utan någon förvarning. Det föranledde att jag skrev en inlaga till kommunstyrelsen om viltförvaltning i urban miljö. Dom tog detta till sig, säger Bo Eierborg.

Det ledde till ett antal påringningar, där det snart stod klart att kommunen inte klarar sitt åtagande utan en väl fungerande skyddsjaktorganisation.

Kommunstyrelsens arbetsutskott tog upp skrivelsen och Karl-Gunnar Svensson, som även sitter i kommunstyrelsens arbetsutskott, förordande en återgång till det som varit.

Unika jägare

– Nu blir beslutet ett helt annat, vi är positiva till ett nytt avtal med Varbergs kommun. Jägareförbundet Varbergs jaktvårdskrets är nog lite unika. Nu är vi med och tar fram en viltstrategiplan och förvaltningsplan för Varbergs kommun, med stora genomfartsleder och naturskyddsområden, säger Bo Eierborg.

Det blir en återgång till tidigare ordning, men under tydligt mandat och med ersättning till jägare och kretsen. Det märkliga i hela situationen är att kommunjägarna tidigare genomfört sina åtaganden så diskret och effektivt att ingen tänkte på vad man valde att säga upp.

Nattjobb i Varberg. Att städa och fixa i det tysta är kommunjägarnas jobb. Foto: Privat

• Har ni helt enkelt varit för effektiva?

– Vi har städat och fixat utan att det märkts. Dessutom handlar jobbet som kommunjägare ofta om att ge råd och föreslå åtgärder som att sätta nät där djur och fåglar tar sig in. Det handlar inte enbart om avlivning, säger Bo Eierborg.

• Ni har också ett samarbete med ornitologer?

– Det stämmer. Där kan vi som exempel ta bort trutar som går på skärfläckans ungar. Ornitologerna visar vilka fåglar det är och vi genomför selektiv avskjutning, säger Bo Eierborg.

Med ordningen återställd hoppas han att fler kommuner runt om i landet öppnar för ett utökat samarbete med kretsarna, och att man tar till sig av Jägareförbundets kunskaper om viltförvaltning i urbana miljöer.

I Varberg är kommunjägarnas återkomst efterlängtad.

– Det har märkts när vi inte har funnits där. Det är många som haft problem med kaniner, grävlingar, råkor och annat, säger Bo Eierborg.