Inledningen på Mårdhundsprojektet har varit lyckosam, men vi kan inte stänga av projektet nu. Mårdhunden är en invasiv art som inte hör hemma i den svenska faunan. Förekomst av mårdhund är mycket negativ för markhäckande fåglar och groddjur i våtmarker. Det är också viktigt att understryka faran för att mårdhunden sprider sjukdomar som rabies och dvärgbandmask, säger Åke Granström.

Åke Granström

Han menar att alla medel som satsas på att skapa våtmarker i naturvårdande syfte kan bli bortkastade pengar, för om mårdhunden etablerar sig i landet är det just våtmarkerna den kommer att påverka mest.

Mårdhunden etablerar sig i första hand nära bebyggelse, tätort, och i våtmarker. Om den skulle etablera sig i Sverige är det svårt att överblicka vilka konsekvenserna skulle bli, men de kan bli ödesdigra. Ett kraftigt förändrat djurliv i vårmarker och tätortsnära områden får vi i så fall räkna med, säger Åke Granström.

Invasiva arter ett allt större problem

Jägareförbundet och övriga involverade organisationer söker nu pengar hos regeringen för en medfinansiering till ett nytt EU-projekt. Där handlar det om att nyttja hittills vunna kunskaper från Mårdhundsprojektet och applicera dessa på andra invasiva arter, som exempelvis tvättbjörn och mink. Det innebär också att fler länder engageras i arbetet mot invasiva arter.

I norra Tyskland, framförallt förbundsrepubilken Schleswig-Holstein, är man väldigt offensiva och vill igång med det här arbetet. Det är ett unikt internationellt projekt som fångar upp en av de allra största hoten på miljöområdet idag: invasiva arter. Detta blir ett allt större problem i alla delar av världen och det vore djupt olyckligt om inte Sverige kan delta i det arbetet, säger Jägareförbundets biträdande generalsekreterare Åke Granström.

Läs även:

Blir det någon fortsättning för Mårdhundsprojektet?