Totalt handlar det om 34,8 miljoner kronor som delas ut till viltforskningsprojekt för treårsperioden 2021-2023.
– De forskningsprojekt som nu får medel stämmer väl överens med den nya forskningsstrategi som gäller från i år. I den efterfrågas forskning om bland annat flerartsförvaltning, utveckling och test av metoder för viltövervakning och samarbete mellan viltförvaltningens aktörer, säger Anders Lundvall, forskningssekreterare på Naturvårdsverket.

Klövvilt

På Högskolan i Kristianstad ska forskare studera hur gäss och svanar påverkar våtmarkernas ekosystem, på Göteborgs universitet startar ett projekt för att ta fram en modell för Östersjöns gråsälspopulation och effekter av jakt, och på Luleå tekniska universitet ska samarbetsmöjligheter inom vildsvinsförvaltning belysas.

Harpest och zoonoser

Dessutom får forskning om viltkonflikter, zoonoser som sorkfeber och harpest samt födoval hos klövvilt medel från Naturvårdsverket.
Vissa av projekten är fortsättningar på tidigare satsningar, bland annat vargforskningsprojektet Skandulv, viltkamerasatsningen Scandcam och Skandinaviska björnprojektet.
Här är forskningsprojekten som får pengar av Naturvårdsverket:

Spridning och genflöde hos lodjur i Fennoskandia
Sverige och Norge delar lodjurspopulation, men jaktuttaget är högre i Norge eftersom tillväxttakten är högre där. I projektet ska spridning hos lodjur inom Sverige och mellan Sverige/Norge undersökas med hjälp av populationsgenetiska metoder. Forskarna ska även undersöka vilken effekt spridningen får på ett möjligt jaktuttag.
Beviljade medel: 3.030.000 kronor för 2021-2023.

Scandcam 2: Mot en gemensam viltövervakning med ett nätverk av viltkameror
Scandcam 2 är en fortsättning på forskningsprojektet Scandcam, med målet att utveckla ett gemensamt system för kameraanvändning i viltförvaltningen. Forskarna tittar framförallt på klövvilt, lodjur och småviltarter.
Beviljade medel: 3.120.000 kronor för 2021-2023.

Foto: Boo Westlund

En ekologisk grund för en flerarts- och adaptiv förvaltning av den skandinaviska vargpopulationen
Forskningsprojektet undersöker effekterna av jakt på varg, bland annat hur lång tid det tar innan vargen återkoloniserar och reproducerar sig i ett område efter jakt. Forskarna tittar också på om reproduktionsframgång och generationstid i en population påverkas av jakt. Forskningen är en del av det skandinaviska forskningsprojektet Skandulv
Beviljade medel: 1.200.000 kronor för 2021.

Ny ekologisk kunskap för förvaltning av en expanderande järvpopulation
Målet är att ta fram kunskap som behövs för förvaltning av järv, som i dag expanderar från fjälltrakterna till skogslandskap. Forskarna studerar också hur järv bäst inventeras i snöfattiga områden, när snöspårning inte fungerar.
Beviljade medel: 1.200.000 kronor för 2021.

Foto: (i hägn) Ingemar Pettersson

Mot en jämställd och hållbar viltförvaltning
Projektet syftar till att utveckla ny tvärvetenskaplig kunskap om genusaspekter och villkor för jämställdhet i viltförvaltningen. Ett mål är att bidra till och säkerställa kvaliteten på det jämställdhetsarbete som redan sker inom viltförvaltningen.
Beviljade medel: 3.250.000 kronor för 2021-2023.

Mot en vetenskapligt baserad förvaltning av fjällripa (Lagopus muta)
Projektet ska med hjälp av tidigare insamlade data och nya telemetristudier utvärdera om inventeringsmetoder för dalripa går att använda även för fjällripa. Ett mål är att ta fram en artspecifik övervaknings- och förvaltningsmodell för fjällripa i Sverige.
Beviljade medel: 3.140.000 kronor för 2021-2023.

Foto: Kjell-Erik Moseid

Viltförvaltning: Inventering av kunskap för att identifiera lärdomar för policy och praktik
I den här kunskapssammanställningen ska befintlig kunskap inventeras och sammanställas. Målet är att formulera rekommendationer för policy och praktik utifrån dessa lärdomar.
Beviljade medel: 1.020.000 kronor för 2021-2022.

Navigera viltkonflikter
Syftet med det projektet är att ge viltförvaltare, myndigheter och forskare en nyanserad förståelse och kategorisering av viltkonflikter med utgångspunkt från individens perspektiv.
Beviljade medel: 495.000 kronor för 2021.

Skandinaviska björnprojektet
Det skandinaviska björnprojektet undersöker effekter av en adaptiv förvaltning och förser förvaltningen med information baserad på projektets radiomärkta björnar, för att övervaka björnpopulationens utveckling och status.
Beviljade medel: 1.500.000 kronor för 2021-2023.

Foto: Johnny Olsson

Gråsälen i Östersjön, en modell för hållbar förvaltning
Projektet ska ta fram en användarvänlig modell för gråsälspopulationen i Östersjön, som åskådliggör hur olika kombinationer av jakt och miljövariationer påverkar sälbeståndet.
Beviljade medel: 840.000 kronor för 2021.

Hjortdjurens näringsbalans: Mot en bättre förståelse av klövviltets födoval
I projektet ska befintliga data kombineras med en stor mängd ögonblicksbilder av dieten för olika klövviltsarter. Målet är en bättre förståelse för hur ett bra foderlanskap ser ut för de olika arterna, samt att ge förslag på lokalt och regionalt anpassade förvaltningsåtgärder för att minska betesskador och skapa goda förutsättningar för viltet.
Beviljade medel: 2.980.000 kronor för 2021-2022.

Att förvalta en rörlig resurs: Möjligheter och hinder för en kollektiv vildsvinsförvaltning
Projektet ska analysera möjligheter och hinder för att stärka det kollektiva handlandet mellan aktörer inom vildsvinsförvaltningen. Där är behovet av en ökad samverkan stort, på grund av den snabba ökningen av vildsvinsstammen och vildsvinens rörlighet.
Beviljade medel: 1.975.000 kronor för 2021-2022.

Foto: WildMedia / Mostphotos

Effekten av stora herbivora andfåglar i akvatiska ekosystem
Projektet ska belysa hypotesen att gäss och svanar kan ha en viktig roll i förändringen av våtmarkernas ekosystem.
Beviljade medel: 4.810.000 kronor för 2021-2023.

Vilka bidrar med fallvilt till SVA och varför?
Projektet är en undersökning av faktorer som påverkar insamling av vilt inom viltsjukdomsövervakningen. I flera delstudier ska forskare analysera de senaste tio årens viltsjukdomsdata: vilka faktorer som underlättar eller hindrar att ett rapporterat dött vilt skickas in, vilka hinder som upplevs och hur motivationen att skicka in djur ser ut.
Beviljade medel: 2.970.000 kronor för 2021-2023.

Foto: Lars-Henrik Andersson

Övervakning av smittämnen i svenska viltet med hjälp av smådäggdjur
Med hjälp av Nationella miljöövervakningen av smågnagare kan nuvarande och tidigare förekomst av smittämnen hos smådäggdjur studeras. Med hjälp av resultaten kan ett övervaknings- och varningssystem utvecklas, för att upplysa allmänhet, myndigheter med flera om risken för sjukdomsutbrott.
Beviljade medel: 3.680.000 kronor för 2021-2023.

Tajga, tundra eller mittemellan?
Projektet vill ta fram ett nytt genetiskt verktyg för att skilja underarterna tajga- och tundrasädgäss åt.
Beviljade medel: 545.000 kronor för 2021-2022.