Harpest är en anmälningspliktig bakteriesjukdom som sprids av djur och som kan åstadkomma allvarlig sjukdom hos människor. Utbrott av harpest upptäcks ofta först när människor insjuknar. Då är det ofta för sent att försöka begränsa smittspridningen eller förvarna sjukvården.

Skogssorkar som bär på harpest är lätta byten för rovdjur. Foto: Dennis Jacobsen/Mostphotos

Sorkar utgör en av spridningsvägarna till människor. Sorkarna insjuknar själva och kan dö av sjukdomen. Djur som bär på infektionen är lätta byten för rovdjur.

En smart lösning skulle kunna vara att utveckla tidiga prognoser som bygger på smittade djur som fångas och lagras av pärlugglor under häckningen. Det hoppas ett forskarlag, som har visat att pärlugglan gärna inriktar sig på just smittade djur, skriver Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.

Liten studie

Genom att jämföra smittförekomsten bland skogssorkar i deras naturliga miljö med sorkar som pärlugglor lagrade i sina holkar, kunde forskarna konstatera att infektionsgraden var betydligt högre i holkarna.

Bland 37 fällfångade skogssorkar hittades fem smittade djur, medan de sex sorkar som hittade i uggleholkar samtliga var smittade.

– Det är en liten studie, men resultaten är så lovande att vi tycker att möjligheten att utnyttja uggleholkar i prognossyfte bör utforskas ordentligt, säger Frauke Ecke, SLU.

Att övervaka smittförekomsten med hjälp av fällfångade skogssorkar är inte effektivt för harpest, inte minst för att man då missar många infekterade djur som tas av rovdjur, konstaterar forskarna. De menar att övervaka det som ugglorna lagrar i sina holkar bör vara betydligt bättre.

Tidsfördröjning

Den höga infektionsgraden bland sorkar i uggleholkarna upptäcktes under en majmånad, medan utbrott av harpest hos människor brukar ske under sommaren och hösten. Tidsfördröjningen mellan insjuknande hos sorkar respektive människor ger Folkhälsomyndigheten och andra organisationer möjlighet att upplysa riskgrupper som jägare och lantbrukare om den förhöjda risken för smitta.

Forskarna bakom studien kommer från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Försvarets Forskningsanstalt och Umeå universitet, och deras artikel publicerades nyligen i tidskriften Vector-Borne and Zoonotic Diseases.