Charlie Sandin bor i Delsbo, Hälsingland. Han är en flitig kråkjägare och tillverkar på fritiden även lockpipor för bland annat kråkfågel och gås.

– Är det någon gång du som jägare kan påverka populationen av kråkfågel så är det på våren – då kan jakten vara effektiv. Det är förkastligt att i princip ta bort den möjligheten, för det är vad Naturvårdsverkets förslag egentligen innebär. Jakttiden på kråka är bra som den är i dag, säger Charlie Sandin.

Älgjakt i brunsttid

Han tycker Naturvårdsverket sänder dubbla budskap när myndigheten å ena sidan inte vill att det jagas kråka under häckningen, medan det är okej på vissa håll att jaga älg mitt under brunstperioden.

Jakttidsförslag på kråka hårt slag mot viltvården

Kråka, skata och kaja får idag jagas 16 juli–30 april i de fyra nordligaste länen. I övriga landet är jakttiden 1 juli–15 april. I Naturvårdsverkets jakttidsförslag som är ute på remiss föreslås en kortare jakttid. Kråka och kaja ska få jagas i hela landet från 1 augusti till 20 februari. För skata föreslås 11 augusti–10 januari.

Förslaget motiveras av Naturvårdsverket med att jakttiden inte ska överlappa fåglarnas häckningsperioder och att kråka inte ska jagas under tiden de flyttar tillbaka till sina häckningslokaler.

Förbundet föreslår kompromiss

Jägareförbundet har lagt ett förslag till remissvar i form av ett kompromissförslag som innebär att den allmänna jakttiden för kråka, kaja och skata förkortas med en månad, det vill säga avslut 15 mars i södra delen och 30 mars i norra delen av landet.

Jägareförbundet föreslår vidare att skyddsjakt får bedrivas på enskilds initiativ för att tillgodose viltvården 16 mars–5 april i södra delen och 30 mars–30 april i norra delen av landet.

”Det blir godtyckligt˝

Men det förslaget tycker inte Charlie Sandin är bra.

– Man kan ju inte använda skyddsjakt som en allmän jakt. Det blir godtyckligt. Håll kvar jakttiderna som de är idag och använd skyddsjakt som den ska användas.
Charlie Sandin är ofta ute under våren för att jaga kråka och brukar skjuta ett hundratal varje år.

– Hittills har vi haft en ganska lyckad säsong på hemmamarken. Jag brukar även erbjuda lantbrukare att komma och jaga kråka.

Charlie Sandin. Foto: Privat

Charlie Sandin använder både bulvan och uv samt lock förstås.

– Jag försöker variera eftersom kråkan är läraktig. Ibland har jag bara en kråkbulvan, ibland flera. Det gäller att sudda ut mönstret.

Stort predator

Charlie Sandin menar att kråkan är en större predator än många tror. Samtidigt märker han en liten nedgång i kråkpopulationen vilket han tror beror på det förändrade jordbrukslandskapet med färre lantbrukare.

– De samlas mer i större flockar där det finns mycket mat i stället för att sprida ut sig över landsbygden, säger Charlie Sandin.