Älgstammen i Blekinge är under stark press. I synnerhet i de södra delarna av länet där den inom vissa områden är bortom eller på gränsen till jaktbar. I norr, mot gränsen till Kronoberg, har vikande trender stabiliserats, och man har kunnat börja kunna tala om en älgförvaltning värd namnet.

En insats av jägare och markägare i skötselområden och älgförvaltningsområde som nu är på väg att omintetgöras av Naturvårdsverket.

En överkörning

När Älgförvaltningsområde Väst tog fram sin nya skötselplan och bestämde stammens storlek till blygsamma 4,2 djur per 1.000 hektar i vinterstam godkändes den av länsstyrelsen.

ÄFO Väst omfattar 73.000 hektar, så när två markägare som tillsammans äger en bråkdel av arealen överklagade beslutet till Naturvårdsverket med hänvisning till betesskador, var det väl knappast någon som trodde att de skulle nå framgång.

Men det gjorde de. Naturvårdsverket med enhetschef Evalinda Sederholm som beslutande och Christer Pettersson som handläggare samt juristen Andreas Ahlén som föredragande, kör helt enkelt över skötselområden, älgförvaltningsområde och länsstyrelse.

”Tydlig koppling”

Så här skriver Evalinda Sederholm i sitt beslut:

”Älgförvaltningsplanen har nu kompletterats på ett sådant sätt att en bedömning av om avskjutning ska höjas eller inte är möjlig. Naturvårdsverket konstaterar dock att en vinterstam på 4,2 älgar per tusen hektar är för hög i förhållande till de skadenivåer som anges för älgförvaltningsområdet. Enligt Naturvårdsverkets mening borde vinterstammen istället vara i storleksordningen 3 älgar per 1.000 hektar. Nedgången av skadorna har en tydlig koppling till att vinterstammen minskat över tid. Skadenivåerna kommer således inte att kunna begränsas eller minskas utifrån den i planen föreslagna avskjutningen.”

Ett trendbrott

På Jägareförbundet är jaktvårdskonsulent Karin Stoeckmann i Blekinge mycket kritisk till Naturvårdsverket intrång i den lokala förvaltningen. I ett skarpt formulerat yttrande skriver hon att Naturvårdsverkets beslut fråntar både länsstyrelse och älgförvaltningsgrupp deras handlingsutrymme.

Karin Stoeckmann. Foto: Jan Henricson

– Genom att Naturvårdsverket sätter ett nationellt måltal för en lokal vinterstam av älg i Blekinge åsidosätts den lokala och adaptiva förvaltningen helt. Dessutom sätts demokratin ur spel. De klagande markägarna har inte lyft frågan i vare sig skötselområdet de tillhör eller i förvaltningsområdet, säger Karin Stoeckmann till Svensk Jakt.

Om en revidering är nödvändig borde den i så fall omfatta aktuellt skötselområde och inte hela älgförvaltningsområdet. Något som får alldeles för långtgående konsekvenser, menar Jägareförbundet.

Arbete spolieras

Karin Stoeckmann berättar om ett trendbrott i västra Blekinge. Där har viltförvaltarna kunnat bryta den nedåtgående spiralen och se en stabilisering av älgstammens numerär.

– I varje fall i norra delen av förvaltningsområdet, upp mot Kronobergsgränsen. Det arbetet omintetgörs nu av Naturvårdsverket.

I yttrandet skriver Jägareförbundet:

”Älgförvaltningsområdet kan inte genomföra den plan och det förvaltningsarbete de tänkt i samverkan med ingående skötselområden, när måltalen sätts nationellt. Det långsiktiga arbete som gjorts inom älgförvaltningsområdet med att stabilisera en kraftigt fallande älgstam spolieras helt genom nationella antaganden som inte har någon som helst förankring i verkligheten.”

Knappast någon tall

Karin Stoeckmann har också tittat på ståndortsanpassningen för att se vilket foderutbud som finns.

– Man kan inte tala om någon ståndortsanpassning över huvud taget. Det är orimligt att man utifrån de små arealer tall som finns ska bestämma vilken älgstam vi ska ha.

På Jägareförbundet har man fått samtal från jägare som ser med oro på vad som kommer att hända med älgstammen om Naturvårdsverket diktat får genomslag.

– Att man kan fatta ett beslut utan lokal kännedom och tar fram ett måltal på nationell nivå är inte förenligt med lokal adaptiv förvaltning. Följs detta skjuts stammen ner fullständigt, säger Karin Stoeckmann.

Beslut som överklagas

Svensk Jakt har under dagen sökt enhetschefen Evalinda Sederholm för att få Naturvårdsverkets kommentarer till beslutet. Det har inte lyckats.

Verket skriver som en upplysning i sitt beslut att det enligt bestämmelser i jaktförordningen inte får överklagas. Det finns emellertid en öppning genom Europakonventionen om skydd för mänskliga rättigheter som gör beslutet överklagningsbart. Något som slagits fast i tidigare dom i Högsta förvaltningsdomstolen.

Om beslutet överklagas till förvaltningsdomstol inom tre veckor är det möjligt att domstolen tar upp det, tipsar Naturvårdsverket.

Och enligt Jägareförbundet kommer så att ske.

– Med all sannolikhet kommer ”beslut om fastställande av älgförvaltningsplan väst” att överklagas, skriver Karin Stoeckmann i ett mejl till redaktionen.