Föreningen skriver i ett pressmeddelande att de köper sina råvaror på slakterier som tillhandahåller livsmedel. De använder delar som människor inte vill äta, som kycklingskrov, vom, vissa organ och köttavskär.

Detta betyder, enligt föreningen, att köttet går igenom en rad prover innan det hamnar i butik. Djuruppfödaren gör tester, slakteriet gör tester, tillverkare gör tester. Norska livsmedelsverket gör tester och det gör även Jordbruksverket i Sverige.

Innehåller bakterier

Om någon farlig bakterie upptäcks stoppas produktionen alternativt återkallas råvaran. Det är samma rutiner som för humanvara, anser föreningen som skriver:

”Precis som SLU skriver är bakterierna som framkommit i testet ofarliga för hundar. Deras matspjälkningssystem är gjorda för att hantera rått kött med de eventuella bakterier som finns där. Vi färskfoderföretag och våra konsumenter anser att hälsofördelarna med färskfoder jämfört med torrfoder/processat foder är väsentligt större än eventuella risker med hanteringen.”

Man skriver också att oprocessat, rått, kött kan innehålla bakterier i olika mängd. Lite beroende på köttslag och ursprung och givetvis även beroende på hantering. Vissa bakterier är naturliga och andra har framkommit på grund av människans djurhantering.

God hygien förespråkas

Föreningen poängterar att färskfoder ska hanteras på samma sätt som man färsk kyckling som tillagas till människor. Efter hantering av köttet ska man tvätta händerna med varmt vatten och använda en bra tvål eller diskmedel.

Eventuella köksredskap och hundskålar ska även de diskas noggrant i varmvatten med diskmedel. Maten ska förvaras i försluten behållare med lock i kyl eller frys. Det handlar alltså om vanlig god livsmedelshygien.