I ett gemensamt projekt har Jägareförbundet, markägarna och länsstyrelsen undersökt älgens vandringsmönster i inlandet. Ett antal älgar i Niemisel, Moskosel och Ängesån förseddes för några år sedan med GPS. Via webben och med ett par veckors fördröjning har man kunnat följa älgarnas rörelsemönster. Nu har man avslutat den delen av undersökningen och fortsätter med att märka nya älgar i fyra nya områden i Norrbotten.
Totalt har 110 nya älgar försetts med GPS-sändare.

Kommer följas under tre år
30 älgar märks i området runt Linaälven i Gällivare. 30 älgar märks i området söder om Junosunado, 30 älgar märks i kustområdet Haparanda/Kalix och slutligen märks 20 älgar i området runt Svapavaara. För de praktiske delarna av projektet har man anlitat Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
Älgarna kommer nu att följas under tre års tid. Detta för att ge deltagarna i projektet en bild över älgarnas rörelsemönster och kunskapen används sedan i älgförvaltningen för att på ett bättre sätt planera hur tilldelningen av älg ska se ut inom de olika områdena.
Markus Jatko, jaktansvarig vid Sveaskog och representant för markägarna, är mycket nöjd med projektet hittills.
– Det har gett oss värdefull information. I Överkalix har vi sett att många älgar vandrat in från Pajala-området och då har vi kunnat öka avskjutningen på hösten i Pajala för att minska betesskadorna i Överkalix-området, säger Markus Jatko.

Viltstängslets inverkan
Det nya i projektets fortsättning är att även älgar i kustlandet försetts med GPS-sändare. Från Haparanda till Kalix ska nu 30 älgar följas för att se deras rörelsemönster mellan öarna men kanske framför allt se vilken inverkan viltstängslet längs E 4:an har. Även i kustlandet har en del markägare drabbats av svåra betesskador på skogen.
Vid SLU är man imponerad över den samarbetsvilja som finns mellan markägarna, jägarna och länsstyrelsen.
– Vi lär oss mycket om de frågeställningar som jägare och markägare brotts med i älgförvaltningen, säger professor Göran Ericsson vid SLU.
Som parentes kan nämnas att det inte är förbjudet att skjuta en älg med ett GPS-halsband. Men med tanke på de kostnader som lagts ner och den informationsinhämtning som man går miste om från en älg som skjuts så är rekommendationen från projektet att jägarna ska försöka avstå skjuta GPS-försedda älgar.
Halsbanden till märkta älgar vill forskarna gärna ha tillbaka. De kan återanvändas efter batteribyte. Skär inte av halsbanden, uppmanar projektet. Skjuts en GPS-märkt älg bör jägarna kontakta Jägareförbundet i Norrbotten, Sveaskog eller SLU och lämna tillbaka halsbandet.

Så går märkning av älgarna till
Älgarna från det tidigare projektet söks upp med helikopter och sövs ner. Sedan töms halsbandet på alla data och forskarna byter därefter batteri i GPS-sändarna.
När alla halsbanden har tagits av flyttar fältpersonalen och veterinären till det nya området för att märka nya älgar med hjälp av helikoptern. Vid sövningstillfälle av en nymärkt älg samlar fältpersonalen in mycket data för att få information om själva älgindividen, exempelvis tar forskarna kroppsmått, samt blod- och hårprov från älgarna.