Den 28 maj 2015 påbörjade regeringen en utredning för att få klarhet i den juridiska cirkus som omgett bland annat vargjakten. Utredningen hette

”Överprövning av beslut om skyddsjakt och licensjakt för vissa rovdjur” och målet var att få en rättssäker processgång som var förenlig med EU-rätten.

Enligt den rådande gången skulle länsstyrelserna, efter ramar givna av Naturvårdsverket, fatta egna beslut om licensjakt på varg, eventuella överklaganden skulle hanteras av Naturvårdsverket.

Men i regeringens utredning kom hovrättslagmannen Charlotta Riberdahl fram till att detta skulle ändras.

Naturvårdsverket höll inte med

Hon föreslog att länsstyrelsernas vargjaktsbeslut skulle överklagas till domstol och inte till Naturvårdsverket, som var den rådande praxisen.
Promemorian skickades sedan ut på remiss, till bland annat Naturvårdsverket som inte tyckte om förslaget utan avstyrkte ”utredarens förslag om att länsstyrelsens beslut om jakt på stora rovdjur ska överklagas till förvaltningsdomstol istället för till Naturvårdsverket.”

Naturvårdsverket ville alltså behålla den rådande ordningen och sin roll som ”högsta instans”, men deras svar fick inte gehör.

I november 2015 säger istället landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) till Svensk Jakt:

– Vi har fått in alla remisser till Riberdahls utredning och kommer under vintern ha intentionen att säkerställa att de här jaktbesluten ska kunna överklagas till domstol.

Nu kan Svensk Jakt visa att detta är resultatet av skattefinansierad lobbyism.

Naturvårdsverkets pengar gav EU-klagomål

För samtidigt som regeringen brottas med svar till EU-kommissionen förvaltar Naturvårdsverket ett anslag som heter ”bidrag till ideella miljöorganisationer”. Skattepengarna delar Naturvårdsverket ut, efter eget omdöme.

Ett av projekten som får beviljat bidrag drivs av Naturskyddsföreningen. I bidragsansökan skriver Naturskyddsföreningen att de vill pröva lagligheten av licensjakt på varg. Man beskriver i detalj: ”Föreningens anmälan till EU-kommissionen år 2010 innebar att EU-kommissionen i början av 2011 beslutade att inleda en överträdelseprocedur mot Sverige.” Och att: ”föreningen har bistått EU-kommissionen i ärendet och kommer fortsätta med detta under år 2014.“

För detta arbete betalar Naturvårdsverket 1.500.000 kronor per år i två år. Något som Naturskyddsföreningen, enligt bidragsansökan, ska avlöna sina två jurister med.

Panik i regeringen

EU:s överträdelseärende med diarienummer 2014/2178 satte fart på regeringen. I Sveriges svar den 9 september 2014 försöker man lugna EU-kommissionen med att jaktlagsutredningen pågår för fullt och att man där jobbar med ”ett förbättrat genomförande av Sveriges EU-rättsliga åtaganden på området.”

Men den 5 februari 2015 läggs jaktlagsutredningen ner av ekonomiska skäl.

Dagen innan, den 4 februari 2015, går miljöminister Åsa Romson och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht ut i en debattartikel och beskriver hur de planerar att plocka upp vargfrågan och de påtryckningar som förs från EU.

”En utredning i regeringskansliet genomförs för att föreslå en transparent och rättssäker processgång för licensjaktbeslut som är förenlig med EU-rätten. ”

På så sätt kan man visa för EU att man fortfarande agerar i frågan.

Men hur mycket inflytande hade egentligen Naturskyddsföreningen över EU-kommissionens hot mot Sverige?

Ett direkt resultat

Svaret finns i den verksamhetsbeskrivning som Naturskyddsföreningen skickat till Naturvårdsverket.

För inte långt efter debattartikeln, den 24 mars 2015 redovisar Naturskyddsföreningen hur de använt sina bidragspengar:

”Efter en framställning från föreningens jurist inför EU-kommissionens tjänstemän beslöt sig EU-kommissionen under 2014 för att inleda ännu ett överträdelseärende mot Sverige om brister i talerätten när det gäller jakt efter rovdjur.”

Naturskyddsföreningen tar alltså på sig allt ansvar för EU:s överträdelseärende och menar att det ett direkt resultat av Naturvårdsverkets bidrag.

Regeringen står på bromsen

Den 28 maj 2015 påbörjade alltså Riberdahl sitt arbete med ”Utredning av överprövning av beslut om skyddsjakt och licensjakt för vissa rovdjur”, för att hålla EU-kommissionen lugn.

– Utredningen hade i högsta grad att göra med EU-kommissionens ärende, säger Claes Nordmark, politisk sakkunnig på Näringsdepartementet.

Och hovrättslagmannen Charlotta Riberdahl kommer i utredningen fram till att vargjakten ska kunna överklagas i domstol.

Och landsbygdsministern går på Riberdahls linje. I november 2015 medger Sven-Erik Bucht att regeringen kommer att följa utredningens förslag och blidka EU-kommissionen.

– Vi kommer under vintern ha intentionen att säkerställa att de här jaktbesluten ska kunna överklagas till domstol, säger han till Svensk Jakt.

Ett beslut som får ses som en succé för Naturskyddsföreningens skattefinansierade lobbyarbete.

Parallellt i förvaltningsdomstolarna

Samtidigt fortsätter Naturskyddsföreningens arbete i de svenska domstolarna. Juristen Oscar Alarik, vars lön alltså betalas av Naturvårdsverkets bidrag, driver föreningen Nordulvs ärende i Högsta Förvaltningsdomstolen.

Bara en månad efter att remissvaren till regeringens utredning inkommit till regeringskansliet och Sven-Erik Bucht gått ut med regeringens intentioner faller domen. Och på regeringskansliet menar man nu att man är bakbunden av domstolen.

– Vi kan inte gå emot Högsta Förvaltningsdomstolens beslut, säger Claes Nordmark, politisk sakkunnig på Näringsdepartementet.
På så sätt finansierar du som skattebetalare de jurister som ändrar i jakten på stora rovdjur.