Daniel Ligné, Jägareförbundet. Foto: Madeleine Lewander

Någon större översyn av jakttiderna har inte gjorts sedan början på 2000-talet. Processen som nu satts igång inom Jägareförbundet, där förhoppningen är att så många som möjligt deltar, ska genomföras under vårvintern.

– Målet är att förbundet ska lämna ett gemensamt förslag till Naturvårdsverket i början av mars. Efter det vidtar en process i jakttidsberedningen. Jag bedömer att det blir fler remisser, möten och diskussioner inom förbundet innan det hela är klart. Slutligen är det regeringen som fastställer de nya jakttiderna som ska börja gälla jaktåret 2020-21, säger riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné.

Redo för debatt

Den omfattande skrivningen om jakttider, som spänner över 14 sidor, ska ses som ett diskussionsunderlag för länsföreningar, kretsar och enskilda medlemmar.

Eftersom förändringarna till största delen grundar sig på förslag som under åren kommit från kretsar, länsföreningar och enskilda medlemmar tror Daniel Ligné att mycket av det som föreslås kommer att mötas av gillande.

Ändå är han beredd på diskussion och debatt. Och att fler förslag tillkommer. Jägareförbundet har en särskild mejladress jakttidsforslag@jagareforbundet.se dit medlemmar kan skicka sina förslag och idéer.

Att döma av det ständiga plingandet från inkommande mejl är det ett bra initiativ.

– Det är full fart i mejlkorgen och flera förslag som kommit är riktigt bra. Jakttiderna engagerar. De allra flesta, för att inte säga alla, jägare har synpunkter på när vi börjar jaga en art, hur vi jagar den, och när vi slutar.

Gamla men solida ramar

För Jägareförbundet bildar etik och biologi basen för arbetet med jakttiderna. De så kallade jakttidsramarna togs fram med dåvarande riksjaktvårdskonsulent Bo Thelander i spetsen redan 1975.
Daniel Ligné beskriver det som ett gediget arbete där det allra mesta håller än idag.

– Artens biologi sätter ramarna för när det av etiska och produktionsbiologiska skäl är lämpligt att jaga den, vi kallar det för jakttidsram. Ramen styr under vilken period en ny jakttid kan föreslås, och den kan bara förändras om det biologiska underlaget eller den jaktetiska bedömningen ändras, säger Daniel Ligné.

Av alla våra jaktbara arter har man lyft tre till diskussion vad gäller jakttidsramarna. Det gäller rödräv, bäver och skogshare.

– Det är arter som vi jagar tätt inpå deras föryngrinsperiod. Med tanke på bland annat klimatförändringens påverkan vill vi ytterligare utreda om det finns anledning att förändra ramarna för när vi kan jaga dessa tre vilt, säger Daniel Ligné.

Ska jämtarna få möjlighet att jaga råbock om våren? Ja, om förslaget till nya jakttider går igenom. Foto: Olle Olsson

Heta potatisar i jakttidsförslagen

Vilka är då de hetaste potatisarna i detta stora underlag som innehåller så många förslag till förändringar? Nedan lyfter Svensk Jakt några av dem, och låter riksjaktvårdskonsulenten kommentera:

• Förlängd jakttid på dov- och kronkalv, inom jakttidsramen.

– När en viltstam regleras ska det ske inom ramen för en allmän jakttid. Skyddsjakt på eget initiativ ska vara på skadegörande individer. Det är därför vi är så kraftigt emot den skyddsjakt på kalvar som infördes förra året. Vi hoppas att vi genom en längre jakttid på kalv ska kunna nå en överenskommelse om att skyddsjakten på kalv, som faktiskt kan bedrivas på spädkalvar, inte behövs, säger Daniel Ligné.

• Ett fast startdatum för älgjakten i både norra och södra Sverige med 1 september respektive 10 oktober.

– Älgjakten är speciell med en rörlig jaktstart. Förslaget kommer säkert att vålla debatt. En vinst med ett fast datum är att antalet jaktdagar i genomsnitt ökar något kring älgjaktstarten vilket är den tid då de flesta älgarna skjuts, kommenterar Daniel Ligné.

• Hundjakt efter klövvilt i februari utgår. Hundjakten efter vildsvin skjuts fram från 1 augusti till 1 september.

– Av förslag och yttranden som inkommit bedömer jag att det finns en samsyn bland jägarna att ta bort hundjakten på älg i februari, för att djuren behöver sin energi till annat under vintermånaden. Sett till den totala avskjutningen är det dessutom en väldigt liten del av älgarna som fälls i februari.

– Vad gäller senareläggningen av vildsvinsjakten med hund kan det vara rimligt med tanke på den värmestress vildsvinen kan utsättas för. Man påtalar ofta riskerna för värmestress hos björnar som jagas i slutet av augusti. Detsamma borde gälla även för vildsvin som också bygger upp ett tjockt fettlager.

– Att ändra i reglerna för hur vi får använda våra hundar är känsligt. Många hävdar att vi jägare själva kan avgöra när och hur det är lämpligt att släppa hund. Vi har ändå landat i de här förslagen, säger Daniel Ligné.

• Vårjakt på råbock i Jämtland.

– Erfarenheten är att de län som har vårjakt tycker det är mycket bra, medan jägarna där den inte finns är mycket tveksamma. Med bockjakt om våren i Jämtland likställer vi detta Norrlandslän med de intilliggande, något det funnits starka önskemål om, säger Daniel Ligné.

Sjöfågeljägarna kan få mer jakt om förslaget att förlänga jakttiden till 31 januari respektive sista februari blir verklighet. Foto: Jan Henricson

Mycket nytt

Underlaget är som sagt omfattande och innehåller en mängd förslag till justeringar och förändringar. Utöver de som nämnts ovan bland annat dessa:

• Tidigarelagt jaktslut för vuxna vildsvin från 15 februari till 31 januari. Med detta vill man minska risken att suggor skjuts under den huvudsakliga digivningsperioden.

• Ändrad skrivning från sugga som åtföljs av smågrisar till sugga som åtföljs av årsgrisar (det vill säga randiga och rödbruna kultingar) är fredad hela året. En ändring som utgår från etiska principer i och med att det är oklart hur länge kultingarna är beroende av modern.

• Förlängd jakttid på rådjur i Jämtland och Västernorrland till och med den 31 januari

• Jakt på snatterand i södra Sverige. Anden har på senare tid visat en ökande populationstrend.

• Sjöfågel. Förlängd jakttid med en månad i kustområdet till den 31 januari, respektive sista februari beroende på art. Alternativt senarelagd jakttid med en månad, det vill säga att nuvarande längd på jakttiden behålls.

• Toppfågeljakt på tjäder- och orrtupp i norra Sverige förlängs till den 15 februari. Enligt jakttidsramen ska jakten sluta senast 31 januari, men utredningar som Jägareförbundet gjort visar att jakten går att förlänga med ett par veckor.

• Förlängd jakttid på gräsand i Skåne, Blekinge och på Gotland till den 31 januari.

• Förlängd jakttid på morkulla till den 31 januari i hela landet.

Diskutera och ta ställning

– Det finns en mängd förslag för jägarna att diskutera och ta ställning till. Men jag är säker på att de inte har något emot det. Jakttiderna engagerar och jag tycker själv att det här är ett arbete som är väldigt stimulerande och roligt att hålla på med, kommenterar Daniel Ligné avslutningsvis.