Innan de praktiska delarna av projektet inleddes informerades om förberedelserna till insamlingen i Svensk Jakt och på svenskjakt.se. 
Syftet med projektet, som koordineras av Annika Felton vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp, är att svara på de stora frågorna: 
Hur påverkas älgarnas hälsa av deras diet och näringsintag? Kan älgpopulationernas hälsa förklaras av landskapets fodertillgång, foderkvalitet eller förekomst av annat klövvilt? Vilka praktiska lärdomar kan dras av detta när det gäller vilt- och skogsskötseln? 

Jägarna ställde upp
Projektet genomförs i samarbete mellan SLU och Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA, och det är finansierat av Naturvårdsverket och Stiftelsen Södra. Det sker också i ett nära samarbete med Projekt Sydälg, ett annat av SLU:s älgforskningsprojekt i södra Sverige.
– Inte bara mängden prover blev högre än vad vi förväntade oss, utan även kvaliteten på proverna har varit mycket hög, vilket vi är väldigt imponerade av, säger Annika Felton.
Jägare från samtliga älgskötselområden inom följande älgförvaltningsområden engagerades i insamlingen: Västra Götaland, ÄFO 6, Södermanland, ÄFO 3, Västervik Södra, Kronoberg, ÄFO 7, Skåne Nordöstra och Växjö Södra jaktvårdskrets. 
– I vissa områden samlade jägarna upp till sju olika provtyper (käke, njure, mjälte, päls, avföring, våmprov samt livmoder med tillhörande äggstockar). I ett par av områdena handlade det enbart om käke och våmprov. Slaktvikter för samtliga individer fick vi också reda på, säger Annika Felton.

Älgarnas ekologi
Eftersom studien fokuserar på älgens ekologi och påverkan på skogen vintertid ombads jägarna att börja samla proverna från och med slutet av oktober 2014, till dess att älgjaktsäsongen var över i februari. 
– Under vintern reste vi runt och hämtade proverna som lagts i våra gemensamma frysboxar och körde dem till labbet. Där tog vi med en gång tag i att analysera käkarna, livmödrarna och njurarna, vilka snabbt gav oss värdefull information, konstaterar Annika Felton. 
Käkarna har gett forskarna djurets ålder och benmärgens fetthalt, vilket är ett mått på djurens kondition. Njurarna bidrar med ytterligare ett konditionsmått, nämligen hur mycket fett de har på sig. Reproduktionsorganen ger information om kornas reproduktionshistoria och fertilitet. 

Älgarnas maginnehåll
Under våren började Bo Söderberg (Viltteknik) jobbet med att identifiera växterna som älgarna har haft i sina våmmar, ett tidsödande men viktigt jobb som kommer att fortsätta resten av året. 
Våmproverna genomgår även ett antal sofistikerade kemiska analyser som ger information om näringsinnehållet i älgarnas diet. 
– Detta gör det möjligt för oss att undersöka om näringsinnehållet i älgarnas dieter skiljer sig åt mellan olika områden och om detta på något sätt är förknippat med deras kondition eller vikter, säger Annika Felton. 

Koppling till resurser
Medan detta labbarbete fortgår undersöker forskarna även förekomsten av parasiter och sjukdomar av olika slag, genom att använda päls- och avföringsprover, liksom mjältarna. 
– När allt detta är klart kommer vi att kunna titta på helheten och undersöka hur alla dessa analysresultat kan kopplas till landskapets resurser och skötsel, säger Annika Felton. 
Eftersom de sju studieområdena skiljer sig åt när det gäller viltstammarna, skogens fodertillgång, jordbruket och stödutfodringen, så finns möjlighet att dra lärdomar som blir viktiga för både viltskötseln och skogsskötseln. 
Detta är en unik satsning när det gäller den stora geografiska omfattningen, det stora antalet provtagna älgar och det faktum att jägarna lyckades ta så många olika sorters prover. Mycket jobb kvarstår och det kommer att ta tid, men till slut kommer resultaten att spridas till alla jägare som ställt upp.
Annika Felton, och hennes kollegor Jonas Malmsten och Emma Holmström som också arbetar i projekt Älgarnas Foder och Hälsa, önskar sända ut ett stort tack till alla jägare som ställde upp och bidrog med prover.