När Skogsstyrelsen, som tillsammans med flera skogsbolag drivit det femåriga projektet Mera tall, samlade hundratals intresserade i Växjö konserthus var huvudbudskapet att det våras för tallen.
Statistiken över sålda plantor visar på en markant omsvängning, på Södras stora plantskola Flåboda finns åter stora fält med tallplantor i väntan på leverans och under seminariet sa Sveaskogs skogschef Herman Sundqvist att hans bolag ska fortsätta att sätta tall, mycket tall.
– Men, markerade Södras skogschef Göran Örlander i den avslutande paneldebatten, vi är i ett känsligt läge och mycket står på spel. Stora investeringar görs och nu gäller det att alla tar ansvar för att den positiva trenden ska beså och helst öka. Där klövviltstammarna är för stora i förhållande till foderutbudet måste de minskas.

Accelererande problem
Projektet Mera tall startade i ett kritiskt läge. 1984 bestod 36 procent av den nyplanterade skogen i Götaland av tall. 25 år senare var motsvarande siffra 14 procent. När skogsägarna såg sina plantor viltbetas satte de gran i stället, vilket ökade belastningen på de tallplanteringar som ändå fanns, och så skruvades problemet åt ytterligare.
– En utveckling som måste brytas. När skogsägaren sätter tall tar han en viss risk. När han sätter gran istället är det en 100-procentig risk eftersom det aldrig blir en granskog värd namnet på tallmarker, sa projektledaren Ove Arnesson som inledde seminariet med att summera vad Mera tall haft för sig under de fem projektåren.
Han beskrev det som ett människoprojekt, mer än ett skogligt projekt. Det handlar om attityder och sätt att tänka.
Syftet med Mera tall har varit att inom ett referensområde på 65 000 hektar i östra Kronoberg visa att utvecklingen går att vända så att marker som är lämpande för tall föryngras med tall. Erfarenhet från projektet har bland annat spridits genom en mängd informationsmöten i södra Sverige.
– Vi har jobbat mycket för att markägare och jägare ska få en samsyn. Att mötas ute i skogen och tillsammans se problem och möjligheter ger effekt. Nu hoppas jag att projektets goda exempel ska få en vidare spridning, sa Ove Arnesson.

Människan i centrum
Hans resonemang följdes upp i den efterföljande paneldebatten. Göran Örlander slog fast att skogsägares och jägares gemensamma besök i skogen ger mycket mer än informationsmöten i bygdegårdar och insändare i fackpressen.
Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné sa att han var glad över att människan och inte viltet sattes i fokus, både i projektet och under kvällens debatt.
– Att komma fram till hur viltstammarna ska se ut är inte svårt. Det kan min nioåring räkna ut. Att påverka människor så att de drar åt samma håll och arbetar mot samma mål är den verkliga konsten, sa Ligné.
Projektet Mera tall kommer att summeras med en omfattande dokumentation på Skogsstyrelsens hemsida. Till vintern kommer också boken Tio tips för mera tall som ett stöd för den tveksamme. Hur man i övrigt ska gå vidare är oklart.
– Att vi ska avsluta det pågående projektet är klart. Men eftersom det visat sig så lyckosamt måste vi få till en fortsättning. Hur den ska se ut får vi diskutera i gruppen, sa Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman.