Brufords analys är en del i det underlag som Naturvårdsverket tagit in för att kunna säga vad som krävs för att vargarna i Sverige ska anses ha gynnsam bevarandestatus. Verket fick uppdraget av regeringen i våras, och ska redovisa sina slutsatser i slutet av september.
På fredagen rapporterade Vetenskapsradion att Bruford dragit slutsatsen att det är invandringen från Finland och Ryssland som påverkar inavelsgraden hos vargarna i Sverige och Norge.

Bra få siffror
Till radion säger Maria Hörnell Willebrand, chef för enheten för viltanalys på Naturvårdsverket, att det är bra att nu får siffror på hur viktiga de invandrade vargarna är:
– Vargarna i Tiveden, ett par som är invandrade från den finsk-ryska populationen, ligger på ett enormt högt värde. De motsvarar runt 500 av redan inavlade vargar, säger hon till radioprogrammet.

Gammal kunskap
Gunnar Glöersen, rovdjursansvarig på Svenska Jägareförbundet, är inte överraskad av Brufords slutsatser.
– Kunskapen är inte ny, utan slogs fast redan vid en stor forskarkonferens 2002. Så budskapet att antalet vargar inte spelar någon roll för inaveln är densamma som vi fört fram de senaste 15 åren. Det är invandringen av nya vargar som påverkar inaveln, säger Gunnar Glöersen.

Tänk om
Han tycker att Bruford-rapporten är ytterligare en anledning till att de som förespråkar en stor vargstam nu måste tänka om.
– Bevarandesidans fokus på antalet vargar är alldeles för stor och det är hög tid att de kommer till insikt om att inavelsproblemet aldrig kan lösas med fler vargar, säger Gunnar Glöersen.