Konferenssalen på Öster Malma var fullsatt. Intresset för stiftelsen Sveriges Vildnads seminarium om kronviltsförvaltning var verkligen påtagligt. 
Syftet med seminariet var att skapa mer kunskap och förståelse om djuret i och med att Naturvårdsverket just nu utreder hur förvaltningen av kronvilt ska skötas. Därtill har fler intressenter framfört önskemål om allmän jakt på kronviltet. Och det sätter förvaltningen av djurarten i centrum. Hur ska den förvaltas på bästa sätt?
Dagen började med ett föredrag om ekologin för djuret av forskaren Anders Jarnemo från SLU/Högskolan i Halmstad.

Två sätt att förvalta
Därefter berättade Göran Bergqvist, klövviltkonsulent på Svenska Jägareförbundet om hur förvaltningen sköts idag. Bland annat att det finns två olika sätt. Ett i Skåne, för den svenska ursprungsrasen och ett för alla andra.
Därefter offentliggjorde Fredrik Widemo, SLU, resultaten av tre olika attitydundersökningar, som visar att det är få brukare som drabbas av skador på grödor eller skog. Konfliktnivån är låg, och varken jägare, skogsägare eller lantbrukare vill ha färre kronvilt än idag. 
Därefter berättade Mikael Svensson, Artdatabanken, om förvaltning av kronviltets underarter och hur rödlistningen fungerar.

Tillspetsad fråga
Paneldebatten bestod av Anders Jarnemo från Högskolan i Halmstad, Ronny Löfstrand, Sveaskog, Daniel Ligné, Svenska Jägareförbundet, Solveig Larsson, Jägarnas riksförbund och Erik Du Rietz, Sveriges jordägarförbund.
Den första frågan var tillspetsad och överraskande. Ska det finnas allmän jakt 
på kronvilt? Svaren blev lite olika. Tydligast var forskaren Anders Jarnemo som förklarade det olämpliga i detta, med hänvisning till djurets komplicerade fortplantning.
Men han fick mothugg av Ronny Lövstrand och Solveig Larsson. 
– Markägarna måste ha möjlighet att kunna påverka sin situation, när skadorna blir stora, sa Solveig Larsson som trodde att jägarna skulle klara av ansvaret.

Gemensamt förslag
Det nationella klövviltrådet har skickat in ett gemensamt förslag till regeringen. Detta går ut på att tillåta skyddsjakt på eget initiativ på kronkalv från 1 juli till 15 april som befinner sig vid oskördad gröda.
– Ogenomtänkt förslag. Detta kommer innebära att går det ut en hind och kalv så kommer någon att skjuta kalven. Detta är en dålig åtgärd. Vi måste veta mer om skadebilden och vilka djur som står för skadorna innan man inför skyddsjakt på enskilds initiativ, menade Anders Jarnemo.
Ronny Löfstrand hade precis motsatt åsikt om förslaget. 
– Jag tycker det är ett bra förslag, men tycker att vi ska ställa oss frågan om nuläget och önskat framtida läge och börja diskussionen utifrån det, sa han.
– Jag tycker förslaget är kontroversiellt. I mångt och mycket devalverar detta kron till ett skadedjur. Men samtidigt är det hårt tryck mot staten att genomföra förändringar. Detta är en kompromiss som görs för att inte få allmän jakt på kron, förklarade Daniel Ligné och fick medhåll från Erik Du Rietz.

Samförvaltning och mer fakta
Alla i panelen var sedan rörande ense om att samförvaltning av klövviltet är nödvändigt och att det behövs mer fakta kring kronviltet. Idag vet man inte vilka skador dessa orsakar. 
– Vi måste också bli bättre på att förvalta kronviltet. Avlysningsjakt har visat sig fungera riktigt bra. Men här måste vi se över hur vi jagar djuren, när, hur ofta och med vilka hundar, påpekade Daniel Ligné.
– Mycket av det som upplevs som problem går att lösa inom befintlig lagstiftning, konstaterade Erik Du Rietz avslutningsvis.