Ämnet för seminariet var ”Framtidens viltförvaltning i Skandinavien” och Erik Lund från Direktoratet för naturförvaltning beskrev hur det fungerar i Norge medan Stefan Pellas, Finlands viltcentral, beskrev den finländska viltförvaltningen.

Maria Falkevik från länsstyrelsen Värmland beskrev hur förvaltningen av det vilda sker regionalt i hennes hemlän.

Carl-Johan Lindström från Naturvårdsverket talade om viltförvaltningen ur ett nationellt perspektiv.

– Vi har fått ett uppdrag av regeringen att tillsammans med Skogsstyrelsen lämna förslag till hur riksdagens målsättningar kan göras uppföljningsbara. Vi har även utvärderat måluppfyllelse och lämnat förslag som kan bidra till förbättrad lokal målformulering och måluppfyllelse, säger Carl-Johan Lindström.

Livskraftig älgstam

Enligt Lindström är Sveriges älgstam livskraftig och kvaliteten är relativt god inom många av landets älgförvaltningsområden.
– Älg orsakar omfattande skador i skog och trafik. Viltskadorna i skog och trafik har dessutom ökat de tre senaste åren.

Carl-Johan Lindström menade att älgstammen är för stor i förhållande till fodertillgången och stammen måste komma i ”balans”.

– Avskjutningsmålen har inte uppnåtts och vi kan konstatera att det finns behov av uppföljning, planering och styrning på alla nivåer inom älgförvaltningen, säger Carl-Johan Lindström.

Samförvaltning

Tanken är också att älg och kronhjort ska förvaltas gemensamt. Därför ska man ta fram en nationell förvaltningsplan för älg och kronhjort under 2019.

– Förslagen ska dock inte minska den lokala delaktigheten, säger Carl-Johan Lindström.

Att göra riksdagens målsättningar uppföljningsbara kan tydliggöra att detta inte är en fråga för bara markägare och jägare, framhöll Lindström, samt att samhället också har sina gränser för exempelvis vilka skador i skog och trafik som kan anses tolerabla.

– Detta kan bidra till att jägarna och markägarna i ökad grad ser att de har en viktig uppgift att fylla för att älgförvaltningens målsättningar ska uppfyllas.

Men frågan är om inte betesskadorna beror på att det planterats för mycket gran och för lite tall så älgen helt enkelt har för lite mat?

– Jo, det är riktigt. Markägare har ett ansvar, fler markägare behöver föryngra med tall för att en balans ska uppnås, säger Carl-Johan Lindström.

Leif Andersson