Vandringsälgarna i Norrbotten har under många år skapat problem i den praktiska älgförvaltningen. Koncentrationen av älgar vintertid på förhållandevis små områden har lett till stora skogsskador.
Därför startades våren 2013 ett projekt med 90 GPS-märkta älgar som ska ge svar på hur man i framtiden ska kunna planera avskjutningen för att undvika stora betesskador. Resultatet från första projektåret har redan nu medfört förändringar.
– Projektet har gett oss mycket information, bland annat så höjs målen i avskjutningsplanen för Korpilombolo älgskötselområde från 220 till 320 älgar, kalvar inräknade. Det handlar om en kraftig höjning av avskjutningen, säger Marcus Jatko, jakt- och klövviltsansvarig vid Sveaskog. Han är även ordförande i skogsbrukets jaktgrupp i Norrbotten.

Ökad tilldelning
Anledningen till den ökad tilldelningen är att älgarna vandrar i snitt fyra till fem mil till detta område från Ängesån, Överkalix. Det gör älgarna på våren. Sedan uppehåller de sig i området under hösten och vandrar sedan tillbaka mot Överkalix på vintern där de samlas och betar ungskog.
– De börjar vandra ner redan i början av november. Jakttiden har också förlängts från 10 till 30 november, säger Marcus Jatko.
Han påpekar dock att det inte är alla älgar som vandrar. En del blir kvar och rör sig inte särskilt mycket.
I Arvidsjaurområdet och i de fjällnära kommunerna rör sig älgarna över betydligt större arealer och där är det svårare anpassa älgförvaltningen, menar Marcus Jatko.

Ingen januarijakt
Han tror inte det blir aktuellt med älgjakt även i januari.
– Vi bör klara förvaltningen under den jakttid vi har i dag. Bekymret med vinterjakt är att det krävs en stor jägarinsats, och det tror jag inte är möjligt under vintern och att skjuta någon enstaka älg löser inte problemet.
– För vår del har vi sett GPS-märkningen som ett sätt att hantera vintervandringen utan att behöva nyttja vinterjakt för att minska skogsskador. Älgen är en resurs som vi vill förvalta och det gör man inte med januarijakt. Vinterjakten ser vi bara som ett sätt att ta bort skadedjur och så vill vi inte att synen på älgen ska vara. Att fullt ut nyttja kunskapen från GPS-märkningarna borde göra att tilldelning/avskjutning sker under hösten på de ställen där älgarna då befinner sig, säger Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent vid Jägareförbundet i Norrbotten.
Han fortsätter:
– Fram till nu har kunskapen om rörelserna inte påverkat tilldelningen så mycket men vi ser att det går åt det hållet och det ser vi positivt på.

Mer kunskap behövs
Men det är inte bara i koncentrationsområden man behöver kunskap om varifrån älgarna kommer, det omvända gäller också. Flera områden behöver kunskap om var de älgar som är där under sommar och tidig höst tar vägen efter den huvudsakliga jaktperioden. Många områden har låga älgtätheter (det gäller framför allt fjällområdet) och tätheterna av älg blir ännu lägre under den period när en del älgar vandrar ut ur området. För att älgskötseln i dessa områden på ett effektivt och rättvist sätt ska kunna samordnas med skötseln i koncentrationsområden söker man nu genom märkningsprojektet kunskap om den andel som utvandrar, hur långt, när och till vilken plats de utvandrar.

Stora variationer
I Ängesån var hemområdena under vintern i genomsnitt dubbelt så stora som under vår- och sommarperioden. Studien visar att det förekommer stora variationer i älgarnas vandringsmönster, och att det kan vara svårt dra några tydliga slutsatser, speciellt när det gäller vandringen mellan sommar- och vinterbetesområden. Resultaten pekar på stora variationer, några älgar verkar vara kvar året runt på samma område, medan andra flyttar från vinterområdet till ett separat sommarområde. Forskarna kan heller inte se om korna vandrar längre än tjurarna eller tvärtom. Variationen var stor mellan olika älgar i alla tre områden. Älgarna i Moskoselsområdet kunde vandra upp till 15 mil mellan sommar- och vinterområdet medan älgarna i Niemisel vandrade drygt två mil och älgarna i Ängesån drygt tre mil.

Hög kalvdödlighet
Noterbart är också att kalvdödligheten är förhållandevis hög. Av de 38 kalvar (både märkta och omärkta) som forskarna kunde följa fram till jaktstart var 25 stycken fortfarande vid liv då. Det ger en sommaröverlevnad från födelse till jaktstart på 66 procent.
Forskningsprojektet är initierat av Skogsbrukets jaktgrupp Norrbotten, Jägarförbundet Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten och Sveriges lantbruksuniversitet. Finansiering sker dels via länets älgvårdsfond dels via markägare bestående av Sveaskog, SCA, Norra skogsägarna, Statens fastighetsverk, Allmänningarna, Kyrkan samt LRF.
Jägareförbundet påpekar att man inte bör skjuta GPS-märkta älgar och om man ändå gör det så ska man inte skära av halsbandet, utan ta loss det försiktigt och skicka det till Länsstyrelsen i Norrbotten.