Hallå där, Jonas Malmsten, hur blir det att kunna titulera sig doktor i fortsättningen?
– Det är nog ingen större skillnad. Jag är samme Jonas. Men den stora fördelen blir att jag kan söka egna forskningsanslag till egna projekt. Det är något jag har längtat efter.

Så disputationen är bara början?
– Det kan man säga. Jag har gått färdigt forskarutbildningen, men jag är inte på långa vägar färdig med forskningen. Nu börjar allvaret.

Hur ser den närmaste framtiden ut?
– Prio ett är arbetet med de öländska älgarna i vår. Vi ska följa upp korna vars sändare fortfarande fungerar för att se hur deras kalvar klarar sig. Vi ska också förse fler kor med sändare till vintern, något som inte gick i vintras på grund av snöbrist.

Något mer?
– Ja, i samarbete med SLU ska vi undersöka foderresursen. Vilka växter finns det och hur ser betningen ut. Rådjurens roll och hur de påverkar älgstammen är också något vi ska titta närmare på.

Du har mycket samarbete med jägarna i din forskning?
– Ja, jägarnas insatser är mycket värdefulla. Nu håller vi på med att beräkna älgstammens storlek på Öland genom att samla in spillning för DNA-analys. Så jag vill ta tillfället i akt att uppmana jägarna att ge sig ut och samla färsk älgskit fram till och med sista april!

Vad står annars på din forskningslista inför framtiden?
– Jag vill gärna titta närmare på kalvfebern, hur anaplasman ställer till det för kalvarna. Vi får in kalvar som dött av andra orsaker, men det verkar som att anaplasman spökar någonstans i bakgrunden.

Din avhandling handlar om älgens hälsoläge. Hur mår den svenska älgstammen, egentligen?
– I stort mår den jättebra. Vi har en mycket fin och välmående älgstam i landet, med vissa undantag. Exempelvis förefaller det som att älgen inte mår så bra i områden där det är tätt med övrigt klövvilt. Där får den stryka lite på foten.

Vad är drömforskningen, nu när du kan sätta upp egna forskningsprojekt?
– Jag vill komma till slutgiltiga svar för Ölands älgar. Och det ska vi också göra. Samarbetet med SLU i Umeå och Ulltuna ger förutsättningar för det. Inom ett par år tror jag vi ska kunna ro det i hamn.

Och vad blir lösningen?
– Jag tror det till stor del kommer att handla om en förvaltningsfråga. Klimatet kan vi inte påverka direkt. Däremot kan vi bestämma viltstammarnas tätheter, vilka foderresurser som finns, med mera.

Om du får lyfta fram något ur din avhandling, vad blir det?
– Kroppsvikternas betydelse är intressant. Hur kroppsvikten påverkar både tjurarnas spermiekvalitet och när unga hondjur blir könsmogna speglar balansen i ekosystemet.

Och slutsatsen man kan dra av det?
– Vi jägare borde ta en allvarlig diskussion om jakttiderna. Varför ska man skjuta den stora och producerande tjuren innan den hunnit betäcka kon? Det går ju faktiskt utmärkt att vänta med det ett par veckor.

Lycka till med disputationen!
– Tackar. Det känns lite pirrigt, men jag räknar med att allt ska gå bra.