När blev det ett jaktbrott att sätta upp en kamera, kommissarien?

Mikael D Söderström, kommissarie vid tillståndsenheten för Gävleborgspolisen, förklarar varför de överväger att återkalla vapenlicenserna för en jägare som satt upp en åtelkamera vid ett älgkadaver.
– Det är ett enskilt ärende som jag inte kan diskutera. Men generellt kan sägas att anledningen till att vi ibland ifrågasätter vapeninnehavet är när folk är misstänkta för ett brott. Om brottet är av typen som kan påverka vår bedömning om hans lämplighet som vapenägare gör vi så här.
När blev det ett jaktbrott att sätta upp en kamera i skogen?
– Jag har inte rubricerat brottet. Jag får bara in uppgifter om personer som är misstänkta för olika brott. Ser jag att någon är misstänkt för exempelvis jaktbrott finns det anledning för mig att titta på det. Sedan får vi se vad utredningen kommer fram till.
Mannen är bara misstänkt för jaktbrott. Varför överväger ni att återkalla vapenlicenserna redan vid misstankegrad till ett brott som med all sannolikhet inte leder till fängelsestraff?
– Vi kommunicerar alltid ett övervägande vid den typen av brott som kan påverka en persons rätt att inneha vapen. Och jaktbrott är ett sådant brott.
Det har snart gått 16 månader sedan kameran beslagtogs. Varför överväger polisen att återkalla mannens vapenlicenser först nu?
– Generellt kan man säga att är man vapenägare och hamnar i brottsregistret så dyker det med 99 procent säkerhet upp som ett meddelande hos tillståndsmyndigheten dagen efter. Men vi är inte mer än människor och kan därför missa en del fall. Tyvärr.
Finns det något fall där polisens återkallat vapenlicenserna för någon som satt upp en åtelkamera?
– Det vet jag inte. Och jag har heller inte beslutat om det i det här fallet. Jag har bara kommunicerat att han är misstänkt för brott.
Det finns tiotusentals åtelkameror i skogarna. Är det vi ser i det här fallet ett nytt sätt från polisen att arbeta?
– Den frågan ska du ställa till den som driver brottsutredningen. Jag är inte brottsutredaren här. Om det här är en särskild satsning av polisen mot uppsättande av åtelkameror törs jag inte svara på.
Den misstänkte har genom sin advokat lämnat in ett yttrande till polisen där han motsätter sig polisens planer på att återkalla hans vapenlicenser. Vad händer nu?
– Först tittar vi på om yttrandet föranleder oss att ändra åsikt. Annars kommer vi att avvakta brottsutredningen.
Förlorar den misstänkte sina vapen i väntan på att utredningen ska bli klar?
– I det här fallet känns det bara fånigt att åka ut och hämta vapnen. Det har snart gått 16 månader sedan det misstänkta brottet begicks och den misstänkte har inte missbrukat rätten till vapen under den tiden.
– Om polisen återkallar vapenlicenserna innan brottsutredningen är klar är det av risk att vapnen ska missbrukas eller om brottet är av det art att man med stor sannolikhet kommer att förlora rätten till vapen. Till exempelvis vid grovt rattfylleri.
Detta har hänt
I slutet av oktober 2012 satte en jägare i Hälsingland upp en åtelkamera vid en björndödad älg. Polisen beslagtog kameran och upprättade en anmälan.
I februari 2014 ansökte jägaren om licens för en ljuddämpare. Polisen sade nej till ansökan, med hänvisning till att mannen var misstänkt för jaktbrott. Dessutom överväger polisen att återkalla mannens samtliga vapenlicenser.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.








