Att  delegera rätten att fatta beslut om skyddsjakt på rovdjur är ett naturligt steg i utvecklingen av en regionaliserad rovdjursförvaltning.
– Länsstyrelserna har god kunskap om förhållandena i sina respektive län och kan bedöma behov av skyddsjakt. Det är en positiv utveckling att flytta besluten närmare de människor som är berörda. På så sätt förbättras förutsättningarna för att människor och vilda djur ska kunna leva sida vid sida, säger Maria Ågren, generaldirektör på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Från 1 februari

Rätten att fatta beslut om skyddsjakt på björn, varg och lodjur gäller för alla länsstyrelser utom Gotland, enligt riksdagens beslut om en ny rovdjursförvaltning som togs den 10 december 2013. Skyddsjakt på järv delegeras till länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs, Dalarnas, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Uppsala län. Beslutet gäller från den 1 februari 2014 till och med den 30 juni 2015.
Det är samma lagstiftning för skyddsjakt som gäller i hela landet. Det ska till exempel vara risk för allvarlig skada och det ska inte finnas någon annan lämplig lösning för att beslut om skyddsjakt ska kunna fattas.
– Det är ingen förändring i reglerna. Varje skyddsjaktsansökan ska utredas och behandlas enligt gällande lagstiftning för skyddsjakt, precis som tidigare. Det är en förutsättning för att en regionaliserad rovdjursförvaltning med en delegerad rätt att besluta om skyddsjakt ska fungera, säger Maria Ågren.

Till länsstyrelsen

Den som har behov av skyddsjakt skickar ansökan till länsstyrelsen i sitt län som fattar beslut enligt gällande lagstiftning. När länsstyrelsen fattar beslut om skyddsjakt är det Naturvårdsverket som prövar eventuella överklaganden. Överklagandet lämnas till länsstyrelsen som sedan lämnar över det till Naturvårdsverket som i sin tur prövar det.