– Vi har fått rapporter från hela Götaland och delar av Svealand om att suggorna fått kultingar två-tre månader senare än normalt, säger Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné i ett pressmeddelande.
Det betyder att det nu fortfarande finns många små vildsvinskultingar i skogen. Dessa kan skadas av jakthundarna, och enligt Jägareförbundet kan det därför bli nödvändigt att begränsa hundjakten. Jägarna bör därför satsa mer på åtaljakt för att beskatta vildsvinen, framhåller Jägareförbundet.
– I vanliga fall hade de kunnat jagas precis som andra vildsvin, men nu kommer det att bli problem på sina håll, säger Daniel Ligné

Frihet under ansvar
– Det är självfallet inte etiskt acceptabelt att jakthundar biter i viltet. Finns det smågrisar i området kan man därmed bli tvungen att begränsa eller helt avstå från jakt med hundar som inte är vildsvinsrena under början av säsongen.
– Vi vill verkligen uppmana alla jägare att vara extra uppmärksamma på om det finns små kultingar där man jagar, vi har stor frihet under ansvar i vår löshundsjakt och det ansvaret måste vi nu alla ta, säger Daniel Ligné.
Hundjakten står för en stor andel av den totala vildsvinsjakten i landet. Men flest vildsvin skjuts på åtel.

”Etiken i första rummet”
– Under förra året lyckades vi nästan fördubbla avskjutningen av vildsvin nationellt, och på sina håll sköts tre–fyra gånger så många vildsvin. Ungefär 50 procent av vildsvinen sköts på åtel, säger Fredrik Widemo, vilt- och naturvårdsstrateg på Jägareförbundet.
– Etiken måste alltid, alltid komma i första rummet. Men kan vi inte beskatta vildsvinen genom hundjakt är det viktigt att jägarna lägger mer krut på åteljakten. Det är en självklar del av en modern, adaptiv viltförvaltning. Det är viktigt för acceptansen för vildsvinet som vilt och resurs, och för vårt eget anseende, säger Fredrik Widemo.