För några år sedan befarade man att rödspoven skulle vara borta från Öland som häckfågel redan 2015. Tillsammans med flera andra vadararter minskade den i antal. Men i år räknade man till 50 häckande par i de öländska våtmarkerna.
– Mycket glädjande för vi har jobbat stenhårt för att minska predatortrycket och ge vadarna bättre förutsättningar att lyckas med häckningarna, säger Magnus Johansson som leder vadarprojektet i Mörbylånga jaktvårdskrets.
Förutsättningarna i form av värme och nederbörd var mycket goda för rödspoven under 2013. Rikliga vårregn gjorde att det fanns gott om våtmarker som förbättrade ungarnas chanser att överleva.
Men enligt ett pressmeddelande från länsstyrelsen i Kalmar län har också jakten på predatorer varit positiv för rödspovens häckningsframgång.

Sammanfaller med jakt

Sedan 2008 bedriver Mörbylånga jaktvårdskrets riktad jakt på predatorer som räv, grävling och mård samt kråkfåglar. 2012 och 2013 har jaktområdena utökats och predatorefterhållningen bedrivs som ett lokalt naturvårdsprojekt (LONA-projekt) under länsstyrelsens tillsyn.
– Jaktområdena på östra Ölands sjömarker sammanfaller mycket väl med rödspovens kärnområden på ön. Vi anser att predatorjakten, som faktiskt är den enda aktiva åtgärden som skett sedan 2008, bidrar till att de flesta arter vadare nu ökar.
– Rödspoven går nu framåt för första gången på 50–60 år. De senaste fyra-fem åren har den inte minskat, vilket också sammanfaller med vårt projekt för att gynna arterna. Det är klart att vi anser att predatorjakten har betydelse, säger Magnus Johansson.

Jaga brett

Från kretsens sida hävdar man att det är viktigt att minska det totala predatortrycket för att få positiv effekt. Därför gäller det att inte bara hålla nere stammarna av räv, grävling och mård utan också kråka, korp, skata och kaja.
Till exempel upplevde man våren 2012 en formlig korpinvasion och när vårjakten var över rapporterades att ett stort antal korpar tagits bort inom jaktområdena.
Rävskabbens utbredning på Öland har också haft positiv betydelse för vadarna, men samtidigt har mården ökat i antal, vilket märkts på fångstsiffrorna.
– Det är därför det är så viktigt att jaga predatorer brett och att inte slå sig till ro, utan jobba på hela tiden, säger Magnus Johansson.
Den senaste vintern utbildades 54 jägare för att delta i predatorjakten. Utbildningen är en förutsättning, eftersom jakten som bedrivs granskas noga av olika intressenter.
– Vi bedriver jakten mellan 1 mars och 15 maj vilket är den mest ornitologtäta tiden på Öland. Det är klart att vi måste sköta oss perfekt. Och sedan 2008 har vi inte fått en enda anmärkning, däremot en del synpunkter, säger Magnus Johansson.

Hoppas på fortsättning

I ett annat lokalt naturvårdsprojekt deltar Ölands ornitologiska förening med inventeringar av rödspov och uppföljningar av hur föryngringen lyckats.
Och länsstyrelsen konstaterar i sitt pressmeddelande om den positiva utvecklingen för rödspov:
”Den gemensamma satsningen mot samma mål: Fler vadare i de öländska sjömarkerna, tycks alltså ha god effekt.”
Magnus Johansson hoppas nu på en fortsättning. Pengar är utlovade för 2014–2015 och han vill att anslag för det sista året i ansökan också ska beviljas.
– Målet är att öka intresset för predatorjakt. Att unga jägare ska bedriva kråkjakt med bulvan, sätta ut fällor för räv, mård och kråkfågel och få upp ögonen för hur intressant det är att jaga på det sättet, och samtidigt känna vilken nytta det gör för utsatta arter.
– Vi hoppas nu att det blir krafttag när det gäller biotopförbättrande åtgärder så att den goda utvecklingen för vadarna kan säkerställas, säger Magnus Johansson.