I förra veckan kom beskedet att EU:s utskott för den inre marknaden inte stoppar exempelvis halvautomater. Utskottet röstade igenom ett förslag som ger EU-parlamentet mandat att förhandla med EU-kommission och ministerrådet inför höstens trepartssamtal.

Stort utrymme
– Nuvarande skrivning ger de enskilda medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att välja hur man vill reglera vapenägandet. Förslaget som röstades igenom kommer inte påverka jägarna i någon större omfattning som vi ser det nu, säger Torbjörn Larsson.
Jägareförbundet är tydligt med att förslaget om strängare vapenlagar aldrig skulle ha lagts fram från första början av EU-kommissionen, som ville agera i spåren av terrorhandlingarna i Paris och Bryssel.
Det är inte de legala vapnen som är problemet, menar Jägareförbundet som betonar att fokus borde ligga på att stoppa den illegala vapenhandeln.

Manglats i EU
Förslaget innehöll från början en rad punkter om bland annat obligatoriska läkarkontroller, stopp för halvautomater och förbud mot distanshandel.
Därefter har förslaget manglats i EU:s administrativa kvarnar. Ut verkar nu komma ett förslag som inte kommer påverka jakten direkt i Sverige.
I förslaget har man tagit bort ett stopp för halvautomater, så länge magasinet inte innehåller mer än 20 skott. Halvautomater med fler än 20 skott i magasinet föreslås hamna i den så kallade kategori A som innebär att det klassas som militärmateriel.

Dynamiskt skytte
Vissa vapen som används i sportsammanhang inom det dynamiska skyttet har mer än 20 patroner i magasinet. Nu är frågan om ett medlemsland kan få göra ett undantag för dessa vapen som används i sportskyttesammanhang.
Halvautomater tillåts alltså och det blir heller inga obligatoriska läkarkontroller, det finns även möjligheter till undantag för att få licens för personer under 18 år för till exempel gymnasier med jaktlig inriktning. Även handel av vapen på distans får vara kvar, exempelvis handel över internet.
– Inget är dock klart än, dessutom så ska beslutet implementeras i medlemsstaterna, säger Torbjörn Larsson. Trepartsmötet i september kommer bli avgörande, det är då man ska enas om den slutliga texten till vapendirektivet.

Brexit påverkar?
Så frågan är vad som kommer ut i slutändan. Kommer EU-kommissionen hålla fast vid sitt ursprungsförslag och vad kommer brexit innebära för utgången av förhandlingarna om ett nytt vapendirektiv?
– Vi kan inte slå oss till ro. Det gäller att bevaka varje kommatecken, varje ordval. Det är nyanser och det finns risk för otydliga skrivningar och godtycklighet när länderna ska implementera det i sin lagstiftning, säger Torbjörn Larsson.
Han tror dock att utskottets förslag kommer väga tungt, inte minst med tanke på brexit.
– EU-parlamentet är folkets röst och jag tror att man nu är mer lyhörd för åsikter och kritik efter brexit, säger Torbjörn Larsson och fortsätter:

Fortsätter bevaka frågan
– Nuvarande skrivning ger de enskilda medlemsstaterna ett förhållandevis stort utrymme att välja hur man vill reglera vapenägandet, säger Torbjörn Larsson. 
Erik Lakomaa, forskare vid Handelshögskolan har studerat vapenlagstiftningsfrågor. Han menar att utskottets förslag inte är glasklart.
– De som röstade för det förslag som gick igenom verkar i flera fall vara övertygade om att de har röstat för något som skulle innebära att inga halvautomater flyttas till kategori A och därmed i praktiken förbjuds. Om man däremot läser texten som antogs finner man samtidigt att det man röstat för mycket väl skulle kunna innebära att samtliga halvautomatiska vapen med löstagbara magasin flyttas till A, berättar Erik Lakomaa.

Onödig fråga
Att det är oklart visas även av att ordförande för utskottet för den inre marknaden, Vicky Ford, efter omröstningen frågade kommissionen hur många halvautomater som skulle förbjudas.
– Om inga halvautomater skulle förbjudas förefaller den frågan något onödig, konstaterar Erik Lakomaa och fortsätter:
– Om den senare tolkningen, som utifrån texten men kanske inte utifrån de röstandes intentioner är den mest sannolika, skulle bli slutprodukten, innebär den stopp för alla halvautomater för jakt. För jakt har inte heller, i motsats till sportskytte, något undantag föreslagits.
Noterbart är även att cirka en tredjedel av ledamöterna i utskottet röstade nej till förslaget.

Finns gränser för regleringar
Nu är alltså nästa steg att kommissionen, parlamentet och ministerrådet ska förhandla om en kompromisstext, och om denna text ska sedan EU-parlamentet rösta i höst.
Erik Lakomaa menar att brexit visat att det finns gränser för vad medlemsländerna (eller medborgarna i dem) kan ta när det kommer till EU-regleringar. Så kanske brexit kan komma påverka även vapendirektivet.
Folkomröstningen i Storbritannien den 23 juni, där en majoritet röstade nej till fortsatt EU-medlemskap har diskuterats flitigt, framför allt vilken påverkan det nu får både för Storbritannien och för EU som union.
Frågan om brexits påverkan berördes exempelvis nyligen till viss del i en ledare av Sakine Madon i Expressen där hon konstaterade att vapendirektivet är en obegriplig taktik ”för en union som redan dras med popularitetsproblem.”