Lycksele jaktvårdskrets är ingen bevarandeorganisation. Älg (och övrigt vilt) är en naturresurs som kan och ska förvaltas. Viltkött är förmodligen det bästa kött vi kan konsumera, både ur etisk synpunkt och med tanke på miljön.
Att jaga älg är ofta en gemensamhetsjakt med stora sociala värden. Älgjakt är en tradition som Jägareförbundet vårdat i många decennier.
Jägarna är de som tidigare förvaltat älgstammen, tillsammans och i samförstånd med de stora markägarna.
Av någon anledning infördes för ett par år sedan ett nytt älgförvaltningssystem där markägarna gavs större möjlighet att påverka förvaltningen.

Ett rött skynke
De senaste åren har ett rött skynke som kallas betesskador dykt upp. Skogsbolagen gör allt de kan för att eliminera dessa. Det enda sättet, enligt dem, att på kort sikt åstadkomma detta är att skjuta bort en stor mängd älgar.
Vi jägare har lyssnat på kraven och älgstammen är betydligt mindre nu än den var för fem år sedan. Trots detta ökar betesskadorna.
Finns det skäl att tro att den betesinventering som utförs inte fungerar?
Nu aviserar ett antal älgskötselområden i princip fri jakt på älg. Inga restriktioner finns när det gäller könsfördelning eller avskjutning.    

Fritt fram att skjuta
I Lögdeälvens älgskötselområden jagar man till exempel med någon form av restriktion i drygt två veckor. Sedan är det fritt fram att skjuta allt som kommer.
Det är heller ingen risk för överskjutning för det finns alltid några älgar över.
Budskapet är: Se till att skjuta alla älgar i planen!
Det kan aldrig ha varit meningen att förvaltningssystemet skulle utnyttjas av skogsbolagen på detta sätt. De fick chansen och de tog den. Med hull och hår.
Kvaliteten på älgstammen är under all kritik. Stora tjurar ser vi väldigt sällan. Medelåldern på kor är lägre, vilket ger färre och mindre kalvar.
Det finns ingen tankar på att höja kvaliteten på stammen i de planer som upprättas. Planerna har i stort sett ett enda syfte. Att kraftigt minska antalet älgar i våra skogar.

Verkar aldrig vara nog
Vi har försökt få veta när det är nog. När har älgstammen uppnått en lagom storlek? Detta kan ingen markägare svara på, eftersom det beror på hur stora betesskadorna blir.
Tidigt meddelades från markägarhåll att beteskadenivån inte skulle vara ett mått på älgstammen.
Detta har förmodligen glömts bort eftersom det är den enda siffran många använder i sin argumentation.

Jägare – tänk dig för
Vad kan då du som enskild jägare göra?
Lycksele jaktvårdskrets rekommenderar alla jägare att tänka sig för och fundera på älgstammens framtid. Du och dina jaktkamrater kan gärna ha någon form av älgbön eller möte innan jakten startar.
Jaktlaget måste prata ihop sig och komma överens om hur jakten ska bedrivas och vilket resultat man vill uppnå.
Det är ingen annan än jägarna som skjuter älgarna, och makten att påverka älgstammen sitter i var och ens avtryckarfinger.
En metod som visat sig fungera bra är att låta avskjutningen av kalvar styra avskjutningen av vuxna. Det innebär att om det skjuts en vuxen älg skjuter man ingen ytterligare innan man skjutit en kalv.

Kalvarna är räntan
Om ni av någon anledning vill spara kalvar i september skjuter ni inte mer än en tredjedel av den vuxna tilldelningen innan ni kommer i kapp med kalvarna.
Kalvarna representerar räntan på det älgkapital vi har i skogen.
Jaklagen kan sinsemellan komma överens om andra kvalitetshöjande principer.
Skjut bara ett djur i ekipaget. En ko med två kalvar får då större chans att klara sig till nästa år.
Spara tjurar mellan 8 och 12 taggar. De får möjlighet att betäcka fler kor och torde ha en ännu finare krona nästa år.
Calle Franklin
Ordförande Lycksele jaktvårdskrets