Svensk Jakt

tisdag 27 september

Publicerad 25 februari 2016 - 15:15 – Uppdaterad 17 mars 2016 - 13:33

Så lyckas Finland förvalta vargen

Med det tydliga målet att ta hänsyn till människor i vargområden har Finland skapat en förvaltning med aktiv vargjakt. Varför lyckas Finland förvalta sin vargstam medan Sverige misslyckas?

I januari 2015 antog Finland en ny förvaltningsplan för varg, och målet var tydligt – människor och vargar ska kunna leva i samma områden.
I Sverige blev det stopp när det skulle jagas 48 av 415 vargar, men med förvaltningsplanen i ryggen beslutade finländarna om jakt på 46 av de cirka 230 finska vargarna under vintern. Beslutet överklagades av naturvårdsorganisationer, men de finska domstolarna gav avslag och jakten kunde sätta igång.
– Förvaltningsdomstolarna har inte tolkat det som nödvändigt baserat på den information som licenserna byggt på, svarar Sauli Härkönen chef för offentliga förvaltningsuppgifter på Finlands Viltcentral.
Och enligt Sauli Härkönen är den nya förvaltningsplanen nyckeln till förvaltningen.
Men på vilket sätt skiljer den sig från vår svenska förvaltningsplan?

Om vi börjar med siffror
Sverige har en minsta livskraftiga population på 100 individer – Finland på 25 reproducerande par.
Sverige har en gynnsam bevarandestatus på 270 individer – Finland har inte angett någon.
För den som följt den svenska vargförvaltningen låter det kanske märkligt. Gynnsam bevarandestatus av den svenska vargstammen har ofta framstått som nyckeln i förvaltningen där diskussionen mellan bevarandesidan och brukarsidan ofta kommit att handlat om ifall siffran ska bestämmas politiskt eller vetenskapligt.
I den finska förvaltningsplanen väljer man istället att konstatera följande:
“Finland har sedan länge försökt nå en gynnsam status med hjälp av strängt skydd, dock utan framgång. Att skydda vargen lyckas endast om bekymren och behoven hos människor i vargreviren blir beaktade vid stamförvaltningen.”
Därmed anses den frågan utredd och resten av förvaltningsplanen handlar om hur man ska kunna underlätta för människor i vargområden, och på så sätt skydda vargen.

Vagt åtgärdspaket
Ögnar man snabbt igenom registret av de båda förvaltningsplanerna ser de ganska lika ut. I Sverige har man fyra delmål och i Finland har man sju.
Men snart ser vi stora skillnader.
Av den svenska förvaltningsplanen på 114 sidor från december 2014 ägnas större delen åt information. Vad ska en förvaltningsplan innehålla? Varför ska Sverige ha en förvaltningsplan?
Men till och med vid underrubriker som Delmål saknas konkreta åtgärder.
Där använder man formuleringar som:
”Länsstyrelserna och Naturvårdsverket inleder en dialog….”
eller,
”Naturvårdsverket följer årligen den genetiska statusen…”
Åtgärdspaketet skapar snarare nya utredningar och skjuter hanteringen på framtiden än det ger konkreta åtgärder.
Och kanske är det en anledning till att Sverige misslyckats med elva av sina tolv delmål i vargförvaltningen.

Konkreta handlingar
I den finländska planen ser det annorlunda ut. Den är 36 sidor lång, består ändå av ungefär lika många åtgärder, fast de ser lite annorlunda ut.
För att komma till bukt med illegal jakt är den finska åtgärden till exempel:
“Varje polisinrättning utnämner en jaktkontaktperson som samordnar planeringen och verkställandet av övervakningen på polisinrättningens område.”

För att undvika tamdjursskador är den finska åtgärden bland annat:
“Naturresursinstitutet publicerar GPS-information om vargarnas positioner i sin internettjänst från mitten av augusti till slutet av februari.“

När det gäller skyddsjakt är den finska åtgärden:
“Polisen beslutar om avlivandet av vargar som förlorat sin människoskygghet enligt 2 k p 16 § i polislagen efter prövning från fall till fall.”
Och tydligheten ger resultat, även internationellt.

Finland följer, liksom Sverige, Art- och habitatdirektiven där vargen är upptagen i bilaga 4 – arter man inte får jaga. Hur kommer det sig att Finland kan genomföra en vargjakt ändå?
– Vi har uppdaterat vårt skötselplan för varg där jakt på varg i stamvårdande syfte var ett verktyg för att skapa social acceptans för vargen, svarar Sauli Härkönen chef för offentliga förvaltningsuppgifter på Finlands Viltcentral.
Sauli Härkönen syftar på huvudmålet med hela den finska förvaltningsplanen:
Att skydda vargen lyckas endast om bekymren och behoven hos människor i vargreviren blir beaktade vid stamförvaltningen.”
Och där ser vi en stor skillnad mellan länderna – i den svenska förvaltningen är människan sekundär. Det framstår extra tydligt vid Svensk Jakts undersökning av delmålen. Det enda av de tolv delmål som uppfyllts är att vargen har gynnsam bevarandestatus.
Ställer man vargen mot människan i den svenska förvaltningen vinner vargen.
I Finland däremot har man förstått att för att skydda vargen långsiktigt måste man ta hänsyn till människorna.

Jakt
I den svenska förvaltningsplanen kan man läsa följande:
”Generellt för att kunna fatta beslut om licensjakt ska andra lämpliga lösningar än licensjakt saknas och jakten ska inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för vargen.”
I ett annat stycke kan man läsa:
“De länsstyrelser som omfattas av ett sådant delegeringsbeslut (eller Naturvårdsverket i de fall där delegering saknas) får fatta beslut om licensjakt under förutsättning att det inte finns någon annan lämplig lösning och att jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten.”
Den svenska förvaltningsplanen ger utrymme för jakt men varför håller det inte i domstolar när den finska jakten gör det?
Svaret får vi kanske när vi tittar i den finska planen. Där skriver de:
“Grunderna för avvikelse från fredning av vargen har föreskrivits i Europeiska unionens råds direktiv.”
Förvaltningen av vargstammen lyckas inte om behoven hos människorna som bor och verkar i reviren inte beaktas.”
“I tolkningsanvisningarna för habitatdirektivet finns grunderna för genomförande av stamvårdande jakt.“
I jämförelsen är skillnaderna i intentionerna med vargförvaltningen tydliga. Där den svenska planen ger möjlighet – under vissa omständigheter – är den finska planen glasklar – Finland har laglig rätt att jaga varg!
Men har förvaltningsplanerna egentligen någon faktisk betydelse? Vi frågar Sauli Härkönen:

Många uppfattar den svenska vargförvaltningen som låst, har vi något att lära oss av er?
– Svårt att säga. Vårt agerande baserar ju sig på den nya vargskötselplanen…

Skribent

Daniel Sanchez

daniel.sanchez@svenskjakt.se

 

Länsstyrelser vill korta jakttiden på varg

I förordning är jakttiden på varg bestämd till 2 januari–15 februari. Länsstyrelserna i rovdjurslänen vill nu korta jakttiden med en tredjedel. Foto: Lars- Henrik Andersson

I förordning är jakttiden på varg bestämd till 2 januari–15 februari. Länsstyrelserna i rovdjurslänen vill nu korta jakttiden med en tredjedel. Foto: Lars- Henrik Andersson

Nyheter

I en skrivelse till Naturvårdsverket föreslår länsstyrelserna i rovdjurslänen att jakttiden på varg kortas med en tredjedel.

Nyheter

Varg sköts under älgjakt

En varg har fällts i samband med älgjakt. Vargen sköts av en passkytt när den var på väg mot en hund som skällde ståndskall på älg.

Vapen & skytte

Postnord ersätter inte transportskadad studsarkolv

När Fredrik Jonsson fick sin studsarkolv i retur var bakkappan sönderslagen, och ett fult märke hackat i kolvhalsen. Trots att Postnord erkänner att de orsakat skadan betalar de ingen ersättning.

Annons

Älg

Senare jaktstart ska ge bättre älgstam

Jägare i tre skötselområden senarelägger sin jaktstart för att inte störa älgarna under högbrunsten.

Webb-TV

Akke fixade stortjurar till jägarbröder

Unge hälleforsaren Akke har med fina älgarbeten sett till så att två yngre jägarbröder fått skjuta varsin stortjur nu i september.

Visste du att

Tyngsta älgen sköts i Tierp

Den älgtjur som fälldes 11 oktober 1939 utanför Tierp i norra Uppland väckte stor uppståndelse. Slaktvikten är nämligen fortfarande svenskt rekord.

Webb-radio

Jägarpodd om ammunition

Den här gången vänder Jaktradion blicken mot ammunitionshyllan.

Lodjur

Naturvårdsverket: Lodjursstammen fortsätter att öka

Förra vintern fanns cirka 1.300 lodjur i Sverige. Det visar det sammanställda inventeringsresultatet.

Vildsvin

”Ekollon – raketbränsle för vildsvinen”

Riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné reder ut skillnaden på foder och foder.

Älg

Nej till allmän jakt på älg

Regeringen säger nej till Jägarnas Riksförbunds förslag att införa allmän jakt på älg.

Quiz

Kan du din Jakttabell?

Testa om du kan din Jakttabell i Svensk Jakts quiz!

Jakthundar

Jakthundar – fara för överhettning

Det är viktigt att minnas att hunden har begränsade möjligheter att sänka sin kroppstemperatur, förutom genom hässjning.

Viltsmak

Så lufttorkar du viltkött

För sju år sedan fick kocken Lasse Dahlén idén att starta en ­anläggning för att lufttorka viltkött.

Jakthundar

Tassbandaget som räddar jakten

Att kunna lägga ett stabilt och slitstarkt bandage om en hundtass kan rädda jakten. Men tekniken måste användas med omdöme.

Jägareförbundet

Jägarna har koll på rovdjuren

Drygt fem miljoner timmar la jägarna förra hösten på att observera rovdjur under älgjakten.

Opinion

Hundpejl – med förstånd och eftertanke

Hundpejlen kan rädda liv – men ­också få jägare att bryta mot lagen. Jag har upplevt bådadera.

Webb-TV

Skadad älgkalv avlivad – kryllade av maggots

Det kryllade av fluglarver inne i den svårt sargade älgkalven när den avlivades av eftersöksjägare i slutet av augusti. Vi varnar för starka bilder!

Webb-TV

Webb-TV: Björn gör utfall mot älgjägare

Plötsligt rusade björnen mot honom. – Jag tyckte han kom lite väl nära så jag visslar till och då tittar han upp. Men jag kände mig aldrig hotad, säger Andreas Sånglöf.

Prenumerera på Svensk Jakts nyhetsbrev.
Brevet mejlas ut alla vardagar