Kritik mot sydsvenskt nej till varg
När viltförvaltningsdelegationerna i Kronobergs och Jönköpings län sa nej till vargföryngring beskrevs det som osolidariskt mot Mellansverige, där vargarna finns. Jägareförbundet Värmlands ordförande Lennart Johannesson instämmer i kritiken.
Riktig jaktjournalistik gör skillnad
I slutet av förra veckan sa delegationerna i de två Smålandslänen nej till att dela en vargföryngring med angränsande län. Tidigare har Blekinge gjort detsamma och så sent som igår sällade sig delegationen i Halland till nejsägarna.
Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. På bland annat Svensk Jakts Facebooksida uttalar jägare att de anser smålänningarna vara osolidariska som inte är beredda att ta någon del av rovdjursbördan.
Lennart Johannesson, ordförande för Jägareförbundet Värmland, tycker inte om de småländska besluten.
– Jag är inte ett dugg imponerad av den solidaritet man visar i södra Sverige. Att man i jägarleden inte vill ha varg på sina marker kan jag förstå, men jag hade förväntat mig ett större ansvar för de nationella åtagandena på delegationsnivå, säger Lennart Johannesson som avser att ta upp frågan när förbundet håller sin nästa ordförandekonferens.
Ökad press
Besluten i Kronoberg och Jönköping innebär att man säger nej tills vidare. Om man ska säga ja måste vissa villkor vara uppfyllda. Det handlar om att en rovdjursförvaltning värd namnet ska ha kommit igång där vargarna finns idag, samt att socioekonomiska konsekvenserna av en vargetablering i länen ska vara utredda.
Det är något som Karl-Evert Hellsén, ordförande i Jägareförbundet Gävleborg, tar fasta på.
– Min direkta reaktion var också att smålänningarna var osolidariska. Men det hjälper inte oss om de får samma problem där. Jag bedömer att det kan vara bra att man på detta sätt ökar pressen på politiker och myndigheter att få igång en förvaltning av vargstammen i våra län.
På liknande sätt resonerar ordföranden i Jägareförbundet rovdjursråd, Torbjörn Lövbom. Han berättar att frågan har diskuterats i förbundet, och menar kraven på att det blir jakt i Mellansverige samt att en konsekvensanalys genomförs är en riktig utgångspunkt.
– Jag tycker det är bra att man säger till. Vi har nu gynnsam bevarandestatus med bred marginal och Naturvårdsverket kan delegera jakten till länen i Mellansverige. Det måste ske utan att man uppfyller målen i alla län som ingår i förvaltningsområdet, till exempel att det ska vara tre föryngringar i Stockholms län, säger Torbjörn Lövbom.
En markering
Svensk Jakt har också talat med ordförandena för Jägareförbunden i Kronoberg och Jönköping. Båda säger att de har förståelse för synpunkterna från jägare i rovdjurslänen, men att de vill sätta frågan i ett större sammanhang.
– Det här är ett sätt att markera att vi anser att det som nu sker är helt fel. Jag ser det som ett stöd för dem som drabbats så hårt av den stora vargstammen. Säger vi ja får vi ju samma helvete här, och det hjälper inte någon, säger Gunnar Lindblad, ordförande i Jägareförbundet Jönköping.
Frederik Kjellson, ordförande i Kronoberg, säger att det leder fel om man lyfter ordet nej ur sitt sammanhang.
– Om södra Sverige hade sagt ja till vargföryngringar utan några förbehåll hade det varit väldigt bekvämt för myndigheter och politiker att fortsätta på inslaget spår. Nu sätter vi press på dem att få till en fungerande förvaltning där vargarna finns idag, vilket gagnar brukarna i rovdjurslänen. När så sker, och en del andra villkor är uppfyllda, så kan beslutet ändras, säger Frederik Kjellson.
Ohållbar situation
Men Lennart Johannesson ger inte mycket för ett sådant resonemang:
– Det är ett bekvämt sätt att resonera som inte har något att göra med verkligheten. Miniminivåer ska sättas för långsiktighetens skull, de ska vara en viljeinriktning som vi alla har att förhålla oss till. Enligt min mening är det helt orimligt att man sätter noll på delegationsnivå, säger Lennart Johannesson, som beskriver den starka vargkoncentrationen i Värmland som ohållbar.
Ingen praktisk betydelse
Rent praktiskt har inte viltförvaltnings-
delegationernas beslut om nej till vargföryngringar någon betydelse. Enligt Jägareförbundets rovdjursexpert Gunnar Glöersen delegerar inte Naturvårdsverket någon beslutsrätt till länen så länge inte miniminivåer har uppnåtts.
Så om ett vargpar etablerar revir i gränstrakterna mellan Kronoberg och Jönköping i höst, och en valpkull föds till våren, ska man inte räkna med jakt på dem?
– Inte på grund av vad viltförvaltnings-
delegationerna beslutat. Man kommer inte att ha mandat att fatta några jaktbeslut. Sedan kan det finnas andra omständigheter som gör att det blir skyddsjakt på enstaka individer, som att de tagit många tamdjur, säger Gunnar Glöersen.
Så besluten som tagits är mer en markering än något annat?
– Ja, det skulle man kunna säga. Det är också värt att notera att det inte rör sig om några definitiva nej, utan att besluten kan komma att ändras när vissa villkor är uppfyllda, säger Gunnar Glöersen.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.