fredag 29 mars

Hund

Vargwebben ännu inte offentlig ”med tanke på vargarnas säkerhet”

En sövd varg förses med sändare. Foto: Olle Olsson

Trots fungerande sändare och jägarnas vädjan läggs inte Kukumäkivargarnas positioner ut på Vargwebben. Först 1 september blir vargarnas positioner offentliga i revir där det finns föryngring.
– Vi får göra olika avvägningar och har haft den här modellen i över tio år, säger vargforskaren Håkan Sand.

På björnjaktpremiären skadades en jämthund svårt av vargarna, cirka en mil sydväst om Edsbyn. Hundägaren såg hur två sändarförsedda vargar bet hans unga jämthundtik.

– Hade de lagt ut vargarnas positioner på webben hade det här kanske kunnat undvikas. Vargreviret är stort och om vi hade vetat om att de var i närheten hade vi inte släppt här idag, konstaterade hundägaren uppgivet till Svensk Jakt.

Håkan Sand förklarar varför inte Vargwebbens positioner är offentliga.

– Vargar i revir med föryngring har ett relativt mer begränsat rörelsemönster under sommaren och tidig höst. Att senarelägga vargwebben till 1 september är en avvägning mellan offentliggöra uppgifter på var i reviret valparna och samlingsplatsen är och att ge information i så god tid på jaktsäsongen så att jägarna har nytta av detta. I de fall/revir det inte har skett reproduktion föreligger ingen sådan avvägning.

• Men om vargarna är särskilt stationära den här tiden på året betyder det också att Vargwebben skulle ge ett extra bra skydd mot hundattacker.

– Ja, så är det. Det är tråkigt om det har skett angrepp på hund som en följd av att man inte har kunnat använda Vargwebben. Vi får ändå göra avvägningar för vad som är rimligt i förhållande till den merkostnad som det kostar att ha sändarna programmerade för att uppdatera webben dagligen och hur mycket information som kan lämnas ut och hur tidigt på säsongen med tanke på vargarnas säkerhet.

• I det här fallet avlossades även flera skott i samband med hundattacken och det var nära att en eller båda föräldravargarna sköts. Att inte lägga ut positionerna kan även äventyra vargarnas säkerhet.

– I det här fallet blev det kanske så. Men man måste komma ihåg att Vargwebben inte ger något hundraprocentigt skydd mot att sådant här kan hända.

• Jägarna rekommenderas att köpa dyra vargvästar, sätta vargpinglor på hundarna och spåra av vägar för att minska risken för vargangrepp. Varför ser inte ni till att de får ta del av den teknik som faktiskt finns för att minska risken för att hunden ska bli vargmat? 

– Vi får, som sagt, hela tiden göra avvägningar. Det finns också falanger som anser att Vargwebben aldrig ska vara offentlig.

• Björnjakten engarerar väldigt många jägare och det krävs i regel löshund för att fälla en björn. Är det inte dags att anpassa Vargwebben efter detta?

– Vi har efterlyst direktiv om Vargwebben från Naturvårdsverket. Vi vill att det finns ett gemesamt styrdokument hur den ska användas och att Naturvårdsverket har ansvar över Vargwebben. Men hittills har vi inte fått något gehör för detta, säger Håkan Sand.

Fakta Vargwebben

Det finns idag vargar med fungerande sändare i fyra revir. Totalt räknar forskarna med att cirka 50 vargreir som berör Sverige. Att det finns så få sändarförsedda vargar beror enligt Håkan Sand på dåliga snörförhållanden de senaste vintrarna samt begränsad ekonomi.
Vargarna märks alltid i forsknings- eller förvaltningssyfte. Däremot märks aldrig vargarna enbart i syfte att lägga ut deras positioner på Vargwebben.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.