”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten” finns inskrivet i Sveriges grundlag men allemansrätten är inte oomtvistad. På vissa punkter finns otydligheter, kring vilka problem och konflikter kan uppstå. Mot denna bakgrund har Naturvårdsverket finansierat en utredning om hur dessa problem ser ut och hur de kan lösas. Utredningen har gjorts av professor Klas Sandell, forskare vid Karlstad universitet och Dr Margaretha Svenning, naturvårdsjurist på länsstyrelsen i Skåne.

På tisdagen presenterade utredarna sina förslag. Här är några av dem:

Skilj inte ut kommersiella aktörer från allemansrätten

Inrätta en regionalt baserad ombudsman för allemansrätten

Att länsstyrelserna börjar diarieföra klagomål och andra kontakter från till exempel privatpersoner som rör allemansrätt. Nu präglas hanteringen av många ickebeslut som till exempel inte går att överklaga.

Använd 26 kapitlet, 11 § i miljöbalken för att hantera konflikter som rör allemansrätt. Det är ett sätt att ta hand om vanliga klagomål som rör stängsel eller andra hinder som förhindrar människor att röra sig i skog och mark eller får dem att tro att de befinner sig inom en hemfridszon. I dag kan myndigheterna bara agera om området har pekats ut som betydelsefullt för friluftslivet. Enligt rapportens förslag skulle det kunna utvidgas till stängsel runt områden som har betydelse för närboende.

Inför generell anmälningsplikt för vissa typer av kommersiella aktiviteter till länsstyrelserna. Det skulle göra det möjligt för länsstyrelserna att genom tillsyn följa upp hur aktörerna sköter sig. Om det behövs ska  myndigheterna kunna kräva att aktören rättar till problemen.

Våra mest attraktiva områden för friluftsliv är invid sjöar och andra vatten. För att minska konflikterna i dessa områden bör domstolar, länsstyrelser och kommuner bland annat bli tydligare med skillnaden mellan allemansrättsligt tillgänglig och tillgänglig för fri passage med hänsyn till frizonens storlek i förhållande till fastigheten.

Inför en statlig markskadeersättning. Tanken är att företag som utnyttjar allemansrätten i sin verksamhet betalar in en avgift.

Mer resurser för att utbilda i allemansrätt och öka länsstyrelsernas möjlighet att ge råd och hantera ärenden som rör allemansrätt.

Ej tagit ställning

Naturvårdsverket har inte tagit ställning till utredarnas förslag, understryker verket i ett pressmeddelande.

”Men redan nu kan vi säga att vi inte tror på att utestänga kommersiella verksamheter från allemansrätten. I praktiken blir det svårt att avgränsa vad som är kommersiellt nyttjande av mark. Skulle yrkesfotografen betala intrångsersättning? Och friskolor, skulle de ha mindre möjligheter att flytta lektionerna utomhus, arrangera friluftsdagar eller exkursioner än kommunala skolor? Om grundlagen ändras så att kommersiella aktörer undantas från allemansrätten kan det få oönskade effekter för allmänhetens möjligheter att vara ute i naturen”, skriver Naturvårdsverket i pressmeddelandet.

Utredningen i sin helhet finns att ta del av här.