Viltvården är grunden till hela vår jaktutövning – jakten är egentligen en del av viltvården och inte tvärt om. Det är vi jägare tillsammans med markägarna som ansvarar för de åtgärder som behövs för att viltets behov ska kunna tillgodoses.
När vi tänker viltvård blir det ofta de vanligaste åtgärderna som poppar upp i våra huvuden, men det krävs många gånger mer än så. Vi ska också ha i åtanke att de åtgärder vi utför även gynnar icke jaktbara viltarter, vilket i sig är ett bra argument för vår jaktliga utövning. Viltvård och ­natur­vård är samma sak, och vad vi än kallar det så gynnar det viltet.

Viltvård betyder inte att man nödvändigtvis ska öka antalet individer av en viss art, utan snarare att man uppfyller viltets behov av föda och skydd.

Fortsätt in på våren
Beroende på vädret varierar behovet av stödutfodring och andra extraåtgärder för att tillgodose viltets behov och viltvården.

Det är viktigt att man tänker på var och hur utfodrings- och trivselplatserna placeras i landskapet, så att det inte blir problem med ökat betestryck eller att man utsätter viltet för onödig fara. Oavsett vilken eller vilka viltarter man avser att gynna behöver stödutfodringen, när den än kommer igång, fortsätta långt in på våren.
Vilket foder som används är givetvis avhängigt av vilken eller vilka viltarter utfodringen avser. Viktigt är dock att man använder naturliga produkter, såsom spannmål, rotfrukter och frukter. Använd gärna automater eller andra anordningar som håller fodret torrt – det gör att det håller längre och minskar risken för att det blir dåligt.

Tänk på att allt småvilt behöver skydd och lite extra foder under vintern, så anlägg flera platser för olika viltarter. På Internet finns det gott om ritningar på diverse foderanordningar, foderhäckar och fällor. När man har ritningarna färdiga eller sin idé klar är det bara att hämta material och sätta igång att bygga. Ta gärna kontakt med Jägareförbundet för att få tips.

Elias Turesson, jaktvårdskonsulent