En hård vinter kan innebära en hel del vinterdödlighet hos rådjuren. Ofta är det inte förrän på senvintern eller våren som man hittar döda rådjur. Det är denna tid som är den kritiska för viltet.

Även om snön töar bort så är det tillgängliga betet begränsat, särskilt i ett skogslandskap där tillgången på bärris är liten. Rådjuren förbrukar näringsreserverna fram till att nytt bete spirar i skog och mark, och rådjur som förbrukat reserverna dukar under.

Sockerbetor och ensilage
Bättre sent än aldrig gäller även vinterutfodring, bara man använder rätt foder. Sockerbetor, morötter och frukt är begärligt för klövviltet. Även ensilage fungerar bra, men det får inte vara för grovt och bör vara tidigt skördat. Kör hellre ut ensilage ofta än att ställa ut en hel bal; ensilage brinner i balen om det inte är konstant rejält kallt.

Ska utfodring ske med onaturligt torrt foder, spannmål, kraftfoder eller hö så bör man inte börja sent på säsongen, då är det bättre att inte utfodra alls.

Utfodring och skogsskador
Våra klövviltstammar påverkar skogsmarken både direkt och indirekt. En direkt påverkan är rådjurens betning av plantor eller kronviltets barkgnag i granskog. En indirekt påverkan är markägarnas trädslagsval vid föryngring. Hela södra Sverige står inför tidernas största förgraning. Detta kommer i framtiden också att vara en flaskhals för viltet, i synnerhet i stormområdena där stora arealer granskog samtidigt kommer att sluta producera viltfoder.

Välj rätt utfodringsplats
Finns kombinationen granskog och kronvilt i markerna ska man välja foderplats med omsorg. Etablerar sig en grupp kronvilt på en foderplats tar de gärna daglegeområde i närheten. I ett grandominerat område blir daglegan ofta en granplantering och där kan barkgnag bli omfattande.

Den skogsägare som finner vart och vartannat träd märkt av kronviltbett blir inte glad, och är du inte själv markägare ska utfodring ske i samråd med den som äger marken.
Orsakerna till kronviltets benägenhet att bita i granbark är inte vetenskapligt konstaterade, men en erfarenhet är att beteendet är mer sällsynt i områden som domineras av tall- eller lövbestånd. Undersökningar av vominnehåll hos fällda kronhjortar i Kolmården visar att de under vårvintern gärna äter bärris och lavar, som sällan återfinns i just yngre eller medelålders granskog.

När det gäller rådjur så kan utfodring begränsa skadorna på skogsplantor. Genom att erbjuda ensilage av bra kvalitet går det att minska betestrycket på plantorna, upplever många skogsägare.

Övriga åtgärder av betydelse
Genom att planera så kan vi få fram viltfoder genom åtgärder som vi ändå ska utföra. En fröträdsställning med tall ger smakligt älgfoder om den plockas ner under vårvintern liksom en slutavverkning med inslag av begärliga lövträd.

Granavverkning kan vi i många fall utföra under andra tider på året. En bra klövervall kan ge bra vinter- och vårfoder om man ser till att den fläckvis blir snöröjd. När den värmande vårsolen tittar fram så hjälper den till att tina fram mer av den begärliga klövern.