I den omfattande rapporten har man tagit en framräknad typegendom som exempel för att kunna sätta kronor och ören på verksamheten. Genom att lägga samman direkta kostnader och intäkter, och utelämna förädlingsvärde och andra kringkostnader vid jaktutövningen som exempelvis utrustning och kläder kommer man fram till ett sammanlagt så kallat rörelseresultat på 4,6 miljoner kronor för egendomen. Rörelseresultatet är alltså ett konstruerat mått på hur mycket pengar som rör sig i ett givet sammanhang.

 Det betyder att den viltförvaltning och jakt som dessa egendomar bedriver uppvisar ett rörelseresultat på över 1,1 miljarder kronor, givet att cirka hälften av Jordägareförbundets medlemsegendomar kan jämföras med vår typegendom, säger Peter Hillve som på SYF:s uppdrag gjort beräkningarna och skrivit rapporten.

Stor grön näring

Hillve understryker att siffrorna som tagits fram är uppskattningar eftersom det är svårt att göra exakta beräkningar på värdet av viltbruket.

Peter Hillve menar att det finns en stor utvecklingspotential inom de företag som sysslar med jakt och viltvård.

 Men med tanke på det och på grund av att jag räknat i underkant går det att slå fast att det är betydligt mer pengar som snurrar i systemet än vad vi tidigare antagit, säger han.

Viltförvaltningen och viltbruket är enligt rapporten en av de största gröna näringarna i Sverige. Beräkningar utförda vid SLU för fem år sedan visar att den jaktliga näringen då omsatte 3,1 miljarder kronor.

Märk att värdet av den egendomsbundna jakten inte ingick i de siffrorna, utan bör kompletteras med våra resultat. Dagens värde ligger inte lägre, snarare tvärt om, säger Peter Hillve som i rapporten jämför omsättningen inom jakten med de företag som arbetar med rovdjursturism där man i dagsläget omsätter cirka två miljoner kronor.

Betyder mycket

Han menar att jämförelsen är relevant eftersom så många av Yrkesjägareföreningens medlemmar påverkas av rovdjursförekomsten. I många företag har man sett dramatiskt sjunkande intäkter på grund av rovdjursförekomsten, i synnerhet vargen.

 De uppgifter vi tagit fram är en rejäl uppmaning till vidare forskning för att få ett ännu bättre underlag. Jag tror också att våra beslutsfattare kan få sig en tankeställare om de sätter sig in i vilken betydelse jakten och viltvården har för landsbygdens företagande, säger Peter Hillve.

Hela rapporten Den svenska jakten ett näringsperspektiv kan laddas hem här (pdf).