Daniel Ligné.

Det är mycket som hänger i luften och delegationerna har ännu inte fått någon bestämd form, säger Daniel Ligné, biträdande riksjaktvårdskonsulent i Jägareförbundet.
Den 10 december 2009 utfärdade regeringen föreskrifter för bildandet av viltförvaltningsdelegationerna. På tre A4-sidor har regeringen specificerat vad delegationerna ska arbete med och hur sammansättningen  ska vara. Viltförvaltningsdelegationerna har ersatt de tidigare viltvårdsnämnderna, som nu är upplösta.
Fem månader senare har delegationerna utsetts och dessutom på en del håll påbörjat sitt arbete. Men hur delegationerna ska arbeta och vad de ska bestämma om, vet knappt någon.
I det här första skedet spretar det väldigt mycket mellan länen hur de tänkt arbeta, och det är naturligtvis inte bra. Det ska inte behöva skilja särskilt mycket mellan länen i fråga om hur viltförvaltningen bedrivs, säger Daniel Ligné.

Bra tanke
Han menar att tanken med bestämmande viltförvaltningsdelegationer är bra, men att man börjat i fel ände.
Delegationerna är anpassade för de stora rovdjuren. Man har nästan helt och hållet glömt bort älgen, vårt viktigaste jaktvilt. Älgfrågan tycker jag helt hänger i luften.
I delegationerna får små intressen som till exempel yrkesfisket och fäbodbruket en plats vardera. Stora intressen som jägarna och skogsnäringen har likställts med de antalsmässigt mindre intressena och får också en representant vardera.

Att till exempel fäbodbruket och skogsnäringen är likställda i delegationen visar med all önskvärd tydlighet att den är anpassad för rovdjursförvaltning, säger Daniel Ligné.
Han får medhåll i sitt resonemang av Jägareförbundets rovdjursexpert Gunnar Glöersen.

Tidigare diskuterade viltvårdsnämnden rovdjur i en kvart. Sedan diskuterades älgfrågan i tre timmar. Som ett exempel på hur fördelningen är nu kan jag hänvisa till viltförvaltningsdelegationernas första nationella möte. Där nämns inte ordet älg över huvud taget, säger Gunnar Glöersen.

Klarnar inte
Läget klarnar heller inte när det nu står klart att älgpropositionen försenas till hösten. Propositionen ska innehålla riktlinjer för delegationernas älgarbete. Idag kan ingen säga hur delegationerna ska arbeta med älgförvaltningen.

I regeringens älgförvaltningsremiss framgår att viltförvaltningsdelegationens roll i älgförvaltningen är att de ska besluta om övergripande riktlinjer för älgskötseln samt mål för högsta nivåer för skogsskador eller lägsta nivå för älgtäthet med anledning av rovdjursförekomst.

Länsstyrelsen ska även få möjlighet att inrätta ett särskilt klövviltutskott till stöd i arbetet med älgförvaltningen.

Ladda hem en pdf med landets samtliga Viltförvaltningsdelegationer genom att klicka här:

Länsstyrelsen beslutar om skyddsjakt

Sedan 15 februari är det länsstyrelserna som beslutar om skyddsjakt på stora rovdjur.

Gunnar Glöersen.

Naturvårdsverket kommer årligen att dela ut en pott på hur många rovdjur som får skjutas under skyddsjakt inom respektive förvaltningsområde.

Vid kommande skyddsjaktsärenden kommer besluten sannolikt att fattas av tjänstemän hos länsstyrelsen. Men det är varje viltvårdsdelegations uppgift att besluta om kriterierna för när skyddsjakt ska tillåtas.

De kan till exempel bestämma att om två hundar dödas av varg så ska skyddsjakt tillåtas. Det är naturligtvis också viktigt att kriterierna för skyddsjakt är så likartade som möjligt inom de olika länen, säger Gunnar Glöersen.

Åsikter har förts fram om att viltförvaltningsdelegationerna i det närmaste är att beteckna som marionetter och att de inte alls har någon makt över vare sig viltförvaltning eller skyddsjaktsärenden. Men det håller inte Gunnar Glöersen med om.

Det är delegationen som beslutar om riktlinjerna, sedan är det upp till länsstyrelsernas tjänstemän att följa dem.

Fakta Viltförvaltningsdelegation

Samtliga län i landet har en viltförvaltningsdelegation. Delegationerna består bland annat av politiker och representanter för jägare, skogsnäring och polis. Ordföranden är respektive landshövding.
Viltförvaltningsdelegationen är ett beslutande organ inom länsstyrelsen som ska samverka i viltförvaltningsfrågor.
Delegationen ska besluta om övergripande riktlinjer för viltförvaltning i länet.
Delegationen ska dessutom besluta om övergripande riktlinjer för skötsel av älgstammen, licensjakt och skyddsjakt på bland annat stora rovdjur, bidrag och ersättning för viltskador samt i förekommande fall skötsel av hjort- och vildsvinsstammar.
Delegationen ska pröva frågor om godkännande av miniminivåer för förekomst av björn och lodjur samt inriktning för förekomsten av varg och järv i länet.
Delegationen ska ta fram en förvaltningsplan för björn, varg, järv, lo och kungsörn i länet.

Fakta rovdjursförvaltningsområden

Länsstyrelserna ska samarbeta inom tre rovdjursförvaltningsområden. Indelningen speglar vilka arter som finns i olika delar av landet och ska leda till en likartad förvaltning.
Landet har delats in i tre rovdjursförvaltningsområden. Norra, mellersta och södra.
Inom varje rovdjursförvaltningsområde ska inrättas samverkansråd som ska ledas av en landshövding.
Råden ska underlätta samverkan mellan berörda länsstyrelser kring riktlinjer och principer för bland annat jakttilldelning.
Naturvårdsverket ska fastställa miniminivåer för lodjur och björn för varje område och råden ska fördela nivåerna på länen.