Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att ta fram förvaltningsplaner för gråsäl och knubbsäl. Redan 2007 presenterade Naturvårdsverket ett sådant förslag men den planen fastställdes aldrig. I fjol flyttades ansvaret för förvaltningen över på Havs- och vattenmyndigheten.

Vi har utgått från det tidigare förslaget och de synpunkter som kom fram i remissvaren. Men vi har också haft samrådsmöte med bland annat berörda länsstyrelser, olika fiskeorganisationer, miljöorganisationer och även enskilda fiskare, säger Susanne Viker.

Adaptiv och ekosystembaserad

HaV menar att förvaltningen av gråsäl och knubbsäl ska vara adaptiv och ekosystembaserad, alltså att man sätter upp mål och gör löpande utvärderingar för att kunna anpassa åtgärder och insatser för att nå målen.

I dag finns troligen mellan 25.000 och 30.000 gråsälar i Östersjön och största tillväxten märks i södra delarna. I Kattegatt och Skagerack beräknar HaV att det finns cirka 15.000 knubbsälar.

Lättare bedriva skyddsjakt

Sälar orsakar stora skador för fiskare. 2010 betalade Naturvårdsverket ut drygt 18 miljoner kronor för skador som sälar haft på fisket. Frågan om skyddsjakt på säl är Naturvårdsverkets ansvar, men HaV föreslår i förvaltningsplanerna att regelsystemet ses över, att det exempelvis blir lättare att bedriva skyddsjakt i formellt skyddade områden.

Vi anser att man bör utreda om det går att göra lokala förvaltningsplaner exempelvis att man skyddar vissa områden från säl, säger Susanne Viker.