Betat utsäde användes i åtel – polisutredning pågår
Polisen i Hässleholm utreder misstankar om brott mot miljölagstiftningen efter att betat utsäde använts som foder på en åtelplats. Enligt polisen pågår en förundersökning mot en jägare/lantbrukare i trakterna av Sösdala.
Polisanmälan gjordes av miljlöchefen på Hässleholms kommun efter att han påträffat en fodertunna som innehöll betat, och därmed giftigt, utsäde.
Jag blev alldeles förskräckt när jag såg vad som användes som foder på åtelplatsen. Att använda betat utsäde som foder är fullständigt oacceptabelt, och det gäller både tama och vilda djur, säger miljöchefen Sven-Inge Svensson.
Han gjorde omedelbart en polisanmälan till myndigheten i Hässleholm, för brott mot miljölagen alternativt brott mot jaktlagen.
”Urbota dumt”
Om något vilt tagit skada av det giftiga fodret vet inte Sven-Inge Svensson. Han vet inte hur länge det använts på åteln innan han upptäckte det. Men risken finns att både vildsvin, fältvilt och andra fåglar har ätit av fodret.
Efter att jag uppmärksammat saken plockades tunnan och fodret bort omgående, säger Sven-Inge Svensson.
Han beskriver tilltaget som urbota dumt och han förstår inte hur en människa som arbetar med betat utsäde resonerar när han använder det som djurfoder.
Det är väl känt att det är giftigt. Överblivet utsäde som man ska göra sig av med ska behandlas som miljöavfall. Det är absolut inte lämpligt att vilda djur äter det.
Bara ett misstag?
Men kan man då inte tro att ett misstag har begåtts? Sven-Inge Svensson betraktar det som uteslutet:
Betat utsäde har en färgmarkör för att det ska kännas igen. I det här fallet var det rödfärgat, säger Sven-Inge Svensson.
Polisens förundersökningsledare är Lars Andersson. Han säger att utredningen pågår, och att man ännu inte bestämt sig för någon brottsrubricering.
Det får komma senare. Men jag bedömer att det är ett miljöbrott av något slag, säger Lars Andersson.
Betat utsäde är färgat för att det inte ska komma till fel |
Fakta betat utsäde
Utsädet behandlas med bekämpningsmedel som skyddar frö och planta i dess tidigaste stadie, när den är som mest utsatt för angrepp av svamp, mögel, loppor, etc. Medlet läggs som en hinna på fröna tillsammans med ett färgämne som markerar att det är betat utsäde. Markörfärgen kan vara grön, röd eller lila beroende på vilken typ av utsäde eller vilken sorts bekämpningsmedel (kemisk eller biologisk) som använts.
Betat utsäde är giftigt och får inte användas som foder i något sammanhang. Människor som arbetar med betat utsäde ska inte röka och snusa under tiden de handskas med det, och ska tvätta händerna när arbetet är avslutat.
Överblivet betat utsäde ska behandlas som miljöriskavfall och får inte läggas ut i naturen där både vilda däggdjur och fåglar kan förgiftas av medlet.
Många äldre jägare kommer ihåg vad som hände på 1960-talet då utsäde betat med kvicksilver förgiftade fältvilt som fasan och rapphöna samt flera andra fågelarter, till exempel sparvar. Rovfåglar högre upp i näringskedjan drabbades också.
Professor Karl Borg på SVA påvisade redan på 1950-talet att påträffade döda fröätande fåglar innehöll höga halter av kvicksilver. Men det var först några år senare, då bland annat Rachel Carsons bok Tyst vår översatts till svenska och ornitologen Erik Rosenberg slog larm om fågeldöden, som debatten tog fart på allvar. 1966 förbjöds kvicksilver som betningsmedel.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.