Det uppfattas som en väldigt viltfientlig policy och en mycket viltfientlig strategi.
Det har tolkats så, men det är inget angrepp på viltet. Vi vill bara ta krafttag mot skadorna, förklarar den ansvarige tjänstemannen på Skogsstyrelsen Christer Kalén.
Eftersom det inte är en viltpolicy, utan en skadepolicy, kanske det upplevs som om det bara är det negativa som lyfts fram, säger Kalén.
Just nu bearbetas de remissvar som kommit in. Sedan kanske det blir en runda till i den samrådsgrupp i viltfrågor som finns, och där också Jägareförbundet finns med, innan policy och strategi fastställs av Skogsstyrelsen. Det sker troligen först efter nyår och då kanske i lite mer nyanserad form.
För det kan låta oskyldigt med formuleringar som: Skogsstyrelsen har inga synpunkter på hur viltförvaltning sker förutom att uttaget ska vara långsiktigt hållbart, att skogliga skador ska hållas på en acceptabel nivå samt att hänsyn tas till biologisk mångfald.
Men sedan följer: Skogsskador som härstammar från hjortviltet ska inte utgöra ett hinder för att nå vare sig miljömålet eller produktionsmålet.
Sedan slår Skogsstyrelsen fast, enligt förslaget till ny policy, att man själv tillsammans med skogssektorn formulerar vilka skadenivåer som anses acceptabla.
Men redan här stöter Skogsstyrelsen egentligen på stora problem eftersom skogssektorn knappast är enig i sin syn på viltet. Den majoritet av små privata skogsägare som äger merparten av den svenska skogen har ofta en mer positiva syn på viltet än den som framkommer i policyn, menar Jägareförbundet i sitt remissvar. Där tar Jägareförbundet stöd av flera vetenskapliga undersökningar.
Synen på vilt förefaller vara ett eko av de åsikter som framförs av några stora skogsbolag, skriver Jägareförbundet.
Än en gång försöker Skogsstyrelsen också med sina formuleringar cementera myten att viltet riskerar att minska mångfalden av trädslag i landskapet med negativa konsekvenser för den övriga biologiska mångfalden.
Flera forskare har visat att detta knappast är sannolikt. Snarare är det så att viltet ökar den biologiska mångfalden.
Detta påpekar förstås Jägareförbundet i sitt remissvar och framhåller att skogsbruket i sig via trädslagsval, vid föryngring, röjning och gallring har betydligt större påverkan på förekomst av lövträd än vad viltets bete har.
Bertil Lundvik

Stor rädsla för jävsituation

Jägarna bland Skogsstyrelsens personal blir påhoppade i förslaget till strategi mot viltskador. Möjligen strider formuleringarna mot både svensk grundlag och EU-rätten.

En av de viktigaste strategiska åtgärderna enligt förslaget är att utse en viltansvarig i varje distrikt (det finns fem sådana) senast till sommaren 2009. När dessa tjänster tillsätts ska jävsituationen beaktas, skriver skogsstyrelsen.
Formuleringen har väckt många funderingar både hos remissinstanserna och internt inom Skogsstyrelsen. Det bekräftar den ansvarige tjänsteman som arbetat fram förslaget.
Formuleringen kanske inte kommer att finnas med i den slutliga versionen. Väldigt många har reagerat på den, även internt, säger Christer Kalén på Skogsstyrelsen.
Men man måste i alla lägen beakta att det är Skogsstyrelsens uppfattning man företräder, inte någon annans oavsett om man är jägare eller markägare, lägger Kalén till.
Det kanske är lugnast om formuleringen inte finns med till slut, för det kan nog vara mycket tveksamt med en sådan formulering hos en statlig myndighet med tanke på att förenings- och yttrandefriheterna är grund-pelare såväl i svensk grundlag som i EU-rätten.
Bertil Lundvik