Närmare bestämt handlar det om vilka reaktioner som följde på landets första jaktstadga (1647), då all jakt förbjöds i Sverige för icke adliga. I veckans program berättar historikern Ulf Nyrén om hur bönder och präster reagerade på förbudet, och varför det var så viktigt för frälset adeln att få kontroll över jakträttigheterna.
De enda som tycks ha reagerat mot förbudet är prästerna, som var upprörda över att de inte ens fick skjuta sig en hare, säger Ulf Nyrén till Vetenskapsradion Historia.

Ulf Nyren är doktorand vid Göteborgs universitet. Hans avhandlingsprojekt heter Den svenska jaktlagstiftningen 1647-1789: En undersökning om varför och hur frälset erhöll och vidmakthöll ett jaktmonopol i Sverige och hur de ofrälse reagerade mot de inskränkande lagarna. Under 150 år var alltså jakten förbjuden för icke-adliga i Sverige. Däremot var det fritt för alla att skjuta de stora rovdjuren.
Ja, det är en väldigt märklig utveckling, att det var skottpengar på varg ända långt in på 1900-talet, säger Ulf Nyrén till Vetenskapsradion Historia.

Programmet sänds sänds i P1 torsdag klockan 13.20 och söndag klockan 19.35.