Vintervädret har varierat i olika landsändar. Hur påverkar stark kyla, barmark och stort snödjup viltstammarna? Svensk Jakt har pejlat läget från norr till söder.
Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent Norrbotten:
Jag tror inte att vi haft en speciellt svår vinter mer än för smågnagarna. De har lidit av lite snö och därför inte haft något snöskydd mot predatorer, speciellt uppåt fjälltrakterna där det varit barmark. Ju färre smågnagare desto sämre föryngring för småviltet, eftersom trycket från predatorerna därefter istället riktas mot skogshönskycklingar och annat småvilt. Det kan man bli orolig för, eftersom det påverkar jakten nästa säsong.
Gert Jacobsson, viltvårdare Gotland:
Vi har haft kallare än på 20 år, men viltet klarar sig ganska bra. Allt från vildkaniner till rådjur.
Men så gynnat är inte stora delar av södra Sverige, där det legat snö länge och snödjupet bara tilltagit samtidigt som nätterna varit extremt kalla under början av mars.
Lars Björk, jaktvårdskonsulent Västmanland:
Här är det tufft för viltet. 50 centimeter snö med skare i botten och lodjur. Vi har inte haft en sådan här vinter sedan jag kom hit 1991. Till och med vildsvinen börjar känna av den.
Henrik Barnekow, jaktvårdskonsulent Halland/Skåne:
Den här vintern tär på vilttillgångarna på många håll. Rådjuren går till exempel på marginalerna, speciellt på grund av dålig hundhållning, när de inte längre tål några störningar. Till nästa jaktsäsong får vi rätta mun efter matsäcken och jaga med återhållsamhet. Fälthönsen till exempel har, som nu, bättre möjligheter att klara sig under en kort sträng vinter genom bidrag från människor. Men fälthararnas förstakull går nog till spillo.

Göran Bengtsson