Jag hade som sagt inga kontakter och är den första i min släkt som jagar på över 70 år. Jag tog kontakt med lokala bönder, presenterade mig och frågade om de behövde hjälp med kråkfågel och så vidare. Naturligtvis utan några ekonomiska anspråk. Jag betonade att säkerheten, både för vilt och omgivning, är a och o, och att jag hellre avstår skott än tar onödiga risker.

Svaren blev ja.

Personliga möten
Att sätta in en annons i tidningen, och erbjuda sina tjänster, eller en lapp i den lokala affären är ingen bra idé. Det är det personliga mötet som skapa kontakter och förutsättningar. Det handlar lika mycket om att väl förvalta de chanser och förtroenden man får.

Visst, det är ett slitgöra, men ett förbaskat roligt sådant. Varken kråka, grävling eller mink ger kött i frysen. Jag har märkt att bönder uppskattar när man rör sig på deras markerna och håller koll.

I takt med att förtroendet har ökat har även listan på vilt som jag kan får jaga ökat. Numera handlar det inte enbart om skyddsjakt och jag börjar få viltkött i frysen.
Jag har idag flera uppdragsgivare. Jag jagar upp till fyra gånger i veckan. Jag har mer jakt än vad jag har tid med.  

Om unga/nyblivna jägare började som jag, utan krav på kött eller storvilt, så tror i alla fall jag att fler skulle ha lättare att komma in i jaktens fantastiska värld.

Nybörjare

Insändarskribentens tips för marklösa jägare

• Ta personlig kontakt
• Erbjud gratis hjälp med skräpfågel eller skadedjur
• Lyssna på vad som gäller
• Se till att det tydligt framgår vad du får och inte får göra
• Visa att du är ambitiös
• Ta inte med kompisar på jakten
• Jaga diskret
• Vårda förtroendet