– Vid samtal med polisen framkommer det att platsen som inrapporteras och den plats som eftersöksjägaren påträffar viltet på kan skilja sig flera mil, framhåller Andreas Lindfors, informatör på Älgskadefondsföreningen, i ett pressmeddelande.
Skulle man däremot med säkerhet kunna fastställa var olyckan inträffade kunde detta ligga som underlag vid planering av förebyggande åtgärder vid vägprojektering. Som det är idag, så är materialet näst intill värdelöst ur den synpunkten. Forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, påvisar den stora betydelsen av att ha säker platsangivelse. Utan den så kan man varken analysera om förebyggande åtgärder har någon effekt eller vilka faktorer som bidrar till viltolycksfördelningen.
Älgskadefondsföreningen anser att dessa brister bör rättas till genom att resurser frigörs för att viltolycksstatistiken ska kompletteras med ett nytt inrapporteringssystem för eftersökspatrullerna. Dessa skulle då kunna korrigera platsangivelserna genom att ange rätta koordinatror. Detta skulle enligt Älgskadefondförvaltningen ge bättre möjliggöra forskning och analys av så kallade ”vilt-hotspots”.