Den resurs som nu Sveaskog har tänkt sig att tjäna pengar på har under en lång period skapats av jägare som engagerat sig för att vi ska kunna ha en jaktbar älgstam inom Norrlandslänen. Inte sällan har detta arbete inneburit en konfrontation med företrädare från skogsbruket runt älgens påverkan på tallungskog och då i främsta hand med storskogsbruket som Sveaskog tillhör. Trots detta viltvårdsarbete av jägare och förtroendevalda på ideell basis så har många områden där Sveaskog har sina marker en klart sviktande älgstam på grund av skogsbrukets krav. Att i detta läge fördubbla priserna kan inte ses som annat än en provokation. Speciellt med tanke på att Sveaskog redan är prisledande och på många håll betydligt dyrare än andra skogsbolag.

Argumentet att en höjning skulle leda till att fler jägare skulle ges möjlighet till jakt är också mycket vagt grundat. Tvärt om så riskerar mer allmänt spridd prishöjning, som kan bli följden av Sveaskogs prispolitik, bli en ytterligare tröskel för möjligheterna att rekrytera nya jägare främst då ungdomar. Det finns också en klar risk för att viltvårdsområden som idag erbjuder jakt till marklösa jägare tvingas avstå sina Sveaskogmarker och därigenom försämras kraftig möjligheterna att bedriva jakt och viltvård på stora sammanhängande marker. Alternativet är att prishöjningen får slå igenom på hela markinnehavet inom viltvårdsområdet vilket leder till kraftigt stigande priser på både småviltsjakt och älgjakt. En prisökning som om den genomförs hos andra markupplåtare på sikt riskerar att kraftigt minska jägarkåren i norr.

Det är intressant att Sveaskogs nuvarande ledning under Göran Persson väljer att kommersialisera jakten på bekostnad av de människor som bor och verkar inom Norrlandslänen. Något som går stick i stäv mot många andra bolags policyer där man har klart uttalat att man ska gynna människor som finns där bolagen verkar. Det rimmar också illa med det faktum att Sveaskog ägs av staten och därför borde ta ett större ansvar för dem som lever, bor och jagar i glesbygd.

Jägareförbundet i de nordligaste länen är givetvis beredda att tillsammans med Sveaskog förbättra möjligheterna till jakt för jägare som är intresserade att jaga älg och småvilt här uppe. I första hand för ungdomar, marklösa jägare, närboende och människor med begränsad ekonomi. Självklar så är alla andra också välkomna under former som accepteras av de som arrenderar och nu jagar på Sveaskogs marker.

En förutsättning för en sådan samverkan är att Sveaskog omprövar sin aviserade prisökning och inbjuder till dialog med de som nu jagar på marker upplåtna av Sveaskog.

Torbjörn Lövbom Roger Kempainen

Ordförande Jägareförbundet Västerbotten Ordförande Jägareförbundet Norrbotten