Bakgrunden är att de fällor som ska användas vid lodjursjakt ska vara märkta med namn och telefonnummer. Uppgifter om var de är placerade, så kallade koordinater, ska vara angivna och inlämnade till länsstyrelserna i de län där de ska användas. Detta för att länsstyrelserna ska kunna kontrollera dem vid behov.
Men vi befarar att uppgifterna kan komma att användas av motståndare till lodjursjakten för sabotage, säger jaktvårdskonsulent Lars Björk.
Jägarna kan ju också komma att trakasseras på olika vis av jaktmotståndare, befarar Lars Björk.
I mejl som Jägareförbundet har kommit över uppmanar en jaktmotståndare i förtäckta ordalag sina meningsfränder att försvåra jakten.
Jägareförbundet Västmanland har därför skrivit till länsstyrelsen och uttryckt sin oro över att miljövårdsdirektören Lise-Lotte Norin, som är aktiv i Svenska rovdjursföreningen och uttalad motståndare till fällfångst, ska kunna komma över uppgifter om fällornas placering.
Miljövårdsdirektören hittade en rävfälla som saknade de obligatoriska uppgifterna om namn och telefonnummer på den som placerat ut fällan. Hon skickade då ut e-post till ett antal personer och frågade dessa om fällfångsten. Sedan polisanmälde hon fällan.
Jägareförbundets jurist Ola Wällimaa uppger att uppgifter om fällornas koordinater bara kan sekretessbeläggas om en begäran kommer in om att få ut uppgifterna.
Bristen på snö i de södra länen försvårar lodjursjakten. Fällfångst blir då ett allt viktigare komplement till den vanliga jakten. Men fällfångsten måste förstås ske enbart med godkända fällor som finns placerade på ställen som länsstyrelserna fått uppgift om. Det går inte i efterhand att anmäla var man placerat en fälla.
Om vi jägare bryter mot fällfångstreglerna ökar risken för att fällor inte tillåts framöver, varnar Lars Björk och uppmanar därför jägarna att följa reglerna också vad gäller fällfångst.
Bertil Lundvik