Starkt stöd för jakten i riksdagsmotionerna
Att jakten har en stark ställning i samhället framgår av de motioner som lämnats in till höstriksdagen. Praktiskt taget alla motionärer vill utveckla jakten och viltvården och förbättra jägarnas villkor. Jaktfientliga motioner lyser med sin frånvaro.
En av de flitigaste motionärerna är Karl Gustav Abramsson (s) som tillsammans med fem andra socialdemokrater lämnat en rad förslag till förändringar under rubriken Jakt och viltvård. Motionärerna vill bland annat att även rovdjursfrågorna ska inkluderas i Jägareförbundets allmänna uppdrag och att Viltvårdsfonden tillförs resurser via direkta budgetmedel samt att användningen av fondens medel ses över. Vidare bör vargjakt tillåtas i vargtäta områden, skyddsjakten på björn omföras till vanlig licensjakt och åteljakt på björn åter bli tillåten. Motionärerna vill inte heller veta av någon straffskatt på bly i ammunition och anser att regeringen ska trygga och förbättra den så kallade fjälljaktsreformen. Dessutom vill man slopa den så kallade dubbelregistreringen av älgjaktmark ovan odlingsgränsen.
Fjälljakt
När det gäller fjälljakten motionerar Karl Gustav Abramsson och Michael Hagberg (båda s) om en återgång till de regler som gällde före regeringens beslut våren 2007, då statens mark i fjällen öppnades som jaktmark för alla EU-medborgare.
Även Krister Hammarbergh (m) vill avskaffa dubbelregistreringen. Registreringen av ett älgjaktsområde måste förbehållas markägaren eller den till vilken han upplåtit sin jakträtt, skriver motionären.
Kenneth Johansson och Sven Bergström (båda c) vill att jakten ska förbli en nationell fråga inom EU och menar att subsidiaritetsprincipen ska gälla. Som exempel på en av alla obegripligheter i EU:s regelverk nämner motionärerna att man inte få ha mer än två patroner i magasinet när man jagar skogshare. När det gäller fälthare finns däremot inga begränsningar.
En motion med likartat innehåll har även lämnats in av Alf Eriksson och sex andra socialdemokrater,
Den orättvisa gåsjakten
Krister Hammarbergh (m) vill att hela Sverige ska ha allmän jakttid på grågäss och kanadagäss och att jakten ska starta samtidigt i hela landet. Motionären pekar på det orättvisa i att jakten på kanadagäss i norra Sverige inte får inledas förrän den 25 augusti trots att gässen vid denna tid är väl utvecklade och redan börjat samlas för att flytta söderut.
I landets södra delar börjar däremot jakten på kanadagäss redan den 11 augusti.
När det gäller grågäss är jakt endast tillåten längs Norrbottenskusten och jakten får inte starta förrän den 20 augusti.
Eftersom grågässen flyttar tidigare än kanadagässen innebär det i praktiken att de knappt kan jagas alls inom de områden där de produceras för att sedan i södra Sverige där de stämplas som ett problem utsättas för en mer eller mindre obegränsad skyddsjakt.
Typgodkända fällor
Ronny Olander (s) vill ha en översyn av typgodkända fällor. Han efterlyser tydligare och bättre konstruktionsritningar och materialbeskrivningar. Samme motionär har tillsammans med fyra andra social-
demokrater även motionerat om längre jakttid på räv och mård i södra Sverige.
Lars Elinderson (m) vill att det ska bli möjligt att i detaljplan för vindkraftsparker medge dispens från förbudet att bedriva jakt inom det planlagda området.
Tina Ehn (mp) vill ta bort möjligheterna till skyddsjakt på stare, koltrast, björktrast, gråsparv och pilfink.
Vill satsa på viltbruk
Kenneth Johansson och Åke Sandström (båda c) vill göra det möjligt för markägare att bedriva ett mer viltanpassat jord- och skogsbruk. Motionärerna vill därför att viltbruk definieras som jämställt med traditionellt jord- och skogsbruk som näringsverksamhet och att miljöstöd och skötselkrav anpassas så att markägaren kompenseras för mindre intäkter, när delar av den produktiva arealen avsätts för viltet. Det skulle få fler markägare att satsa på ett viltanpassat jord- och skogsbruk vilket gynnar den biologiska mångfalden, skriver motionärerna.
Alf Eriksson (s) vill att skogsvårdslagen förtydligas så att det klart framgår att skogsmark även kan lämnas och brukas som viltbetesmark.
Tina Ehn och Thomas Nihlén (båda mp) vill att det utarbetas en plan för
fågelfaunan, eftersom många av de flyttande fågelarterna upp-
visar en negativ trend.
Vill stoppa EU
Ronny Olander (s) och fyra andra socialdemokrater vill sätta stopp för EU:s ambitioner att utvidga sin lagstiftningsbehörighet till att även omfatta vilda djur. Motionärerna pekar på EU:s framstötar mot säljakten som för svenskt vidkommande skulle innebära förbud för jägare att sälja sälskinn, sälolja och sälkött. Ansvaret för lagstiftningen kring jaktmetodernas utformning ska även fortsättningsvis ligga på den enskilda nationens nivå, skriver motionärerna.
Birgitta Ohlsson och Solveig Hellquist (båda fp) vill förbjuda bort användningen av taggtråd i stängsel. Lars Mejern Larsson och Ann-Kristine Johansson (båda s) vill inrätta stängselgrupper som åker omkring i kommunerna och hjälper djurägare att sätta upp rovdjursstängsel.
Karin Åström och sex andra socialdemokrater vill ha en politik för hållbart skogsbruk och efterlyser bland annat en ny reservatsstrategi. Motionärerna konstaterar att den stora andelen naturreservat finns i norra Sverige. Anledningen är inte i första hand skogsmarkens biologiska värden utan att skogen i norr är billigare. I Norrbotten är exempelvis en sjättedel av all skogsmark skyddad, motsvarande siffra för andra delar av landet är en tjugondel.
Åke Sandström och Stefan Tornberg (båda c) vill att samhället tar ansvar för utvecklingen av den ideella sektorn och särskilt friluftslivet. Svenskarna rör sig allt mindre på arbetet, i skolan och på fritiden och det kan utvecklas till ett folkhälsoproblem, skriver motionärerna.
Se över vapenlagstiftningen!
Bengt-Anders Johansson (m) vill ha en översyn av vapenlagstiftningen som han anser har blivit ett slags hopkok med oklart syfte och målsättning. Som exempel nämner motionären hur en sportskytt som jagar inte får använda sina sportskyttevapen till jakt.
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) uppfattar den viltvårdsavgift som alla jägare betalar som allmänna skattemedel.
Trots att avgiften en gång infördes för att specifikt finansiera Jägareförbundets allmänna uppdrag vill hon ha en neutral fördelning av fondens pengar när det gäller information om rovdjur.
Motionerna om korp och skarv är denna gång inte så många. Hans Stenberg och Susanne Eberstein (båda s) vill att skarven ska strykas från EU:s lista över hotade fågelarter och Rosita Runegrund (kd) vill ha allmän jakttid på skarv men också utökad skyddsjakt. Cecilia Widegren (m) vill ha allmän jakt tid på korp samt generösare villkor för skyddsjakt.
Bernt Karlsson
Rovdjur och vildsvin engagerar
Rovdjuren fortsätter att engagera våra riksdagspolitiker. Till höstriksdagen handlar dock nästan lika många motioner om de problem vildsvinen orsakar.
Karl Gustav Abramsson och Gunnar Sandberg (båda s) vill att björnjakt ska bedrivas med stöd av sjätte paragrafen i jaktförordningen, så att den kan ske som licensjakt. Motionärerna vill också mjuka upp bestämmelsen om vilka björnar som får fällas och slopa förbudet mot att fälla årsungar.
Lars Elinderson och Sten Bergheden (båda m) vill inleda en försöksverksamhet med fri jakt på varg, lo och björn. I första hand i områden där rovdjuren utvecklat ett onormalt, oskyggt beteende.
Nina Larsson (fp) vill regionalisera rovdjursförvaltningen och Sinikka Bohlin och Roland Bäckström (båda s) vill upprätta en nordisk rovviltsportal för gränsöverskridande rovdjursförvaltning.
Bristen på en samordnad rovdjursförvaltning tas också upp i en motion av Lisbeth Grönfeldt Bergman (m) som vill ha en gemensam, nordisk rovdjurspolitik.
Ronny Olander och ytterligare fyra socialdemokrater vill ha en ny förvaltningsplan för vargstammen. En sådan förvaltningsplan bör även innehålla möjligh
et till jakt, skriver motionärerna.
Även Raimo Pärssinen (s) vill inleda vargjakt i de mest rovdjurstäta delarna av landet. Enligt motionären skulle jakten medföra att rovdjuren blev skyggare och därmed skulle konflikterna mellan rovdjur och människor minska.
Margareta B Kjellin och Tomas Tobé (båda m) vill inleda vargjakt med hänvisning till att riksdagens etappmål för vargstammen är uppfyllt. Motionärerna vill också ha en decentraliserad rovdjursförvaltning.
Länsstyrelserna ska besluta
En annan motionär som vill överföra beslutsfattandet i rovdjursfrågor från Naturvårdsverket till länsstyrelserna är Patrik Forslund (m). Motionären vill också se över ersättningsnivåerna för personskador som orsakats av rovdjursangrepp och bringa klarhet i hur mycket rovdjur som egentligen finns genom en landsomfattande inventering.
Sinikka Bohlin (s) vill slå ett slag för rovdjursturism och inleda försök med åtling under Naturvårdsverkets överinseende.
Handlingsplan för vildsvin
Lennart Sacrédeus (kd) vill ta fram en handlingsplan för att begränsa de negativa effekterna av den snabbt växande svenska vildsvinsstammen.
Någon typ av förvaltningsplan med förslag om hur vildsvinsstammen ska begränsas och ersättningsfrågorna lösas efterlyses även av Margareta Persson med flera (s), Krister Örnfjäder och Désirée Liljevall (båda s), Michael Hagberg och Karl Gustav Abramsson (båda s) samt Lars Wegendal med flera (s).
Alf Eriksson (s) vill reglera vildsvinsjakten på åtel i enlighet med Naturvårdsverkets förslag till ny förvaltningsplan, så att åtling och utfodring bara får ske på platser som ligger på behörigt avstånd från odlingsmark och annans jaktområde. På marker mindre än tio hektar får ingen utfodring ske.
Liknande tankegångar framförs i en motion från Ronny Olander med flera (s) som vill
reglera förhållandet att det genom utfodring skapats onaturligt stora vildsvinsstammar på små marker med åtföljande problem för omgivningen.
Bernt Karlsson
Blyskatt och eftersök
Den senaste tidens debatt om en eventuell straffskatt på bly och problemet att finansiera eftersöken på trafikskadat vilt har också färgat av sig i motionsfloden till höstriksdagen.
Patrik Forslund (m) anser att blyammunition ska undantas från miljömålen och vill inte att det införs skatt på blyammunition innan godtagbara alternativ finns.
Motståndare till skatt på blyammunition är även Michael Hagberg och Karl Gustav Abramsson (båda s) samt Ronny Olander med flera (s). Om en sådan skatt skulle införas skulle det drabba Sveriges skytteungdomar mycket hårt, eftersom det bara går att använda blykulor till de vapen som ungdomarna skjuter med, det vill säga luftgevär och studsare i kaliber .22 LR, skriver de sistnämnda motionärerna.
Michael Hagberg (s) vill att regeringen tar initiativ till en utredning om möjligheten att införa en kostnadsersättning till jägare som utför eftersök på trafikskadat vilt. En nästan likalydande motion har inlämnats av Krister Örnfjäder (s) som pekar på att eftersöksjägarna gör en humanitär insats för att minska djurens lidande och att samhället därför bör täcka de direkta utgifterna för uppdraget.
Bernt Karlsson
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.