Det är inte lätt att få en hund att spåra björn. Det märktes tydligt när den norska studenten Silje Vang under hösten 2007 skulle göra ett examensjobb på hur björnarna rör sig i naturen.
Hon kallade några av Sveriges och Norges dokumenterat bästa björnspårarekipage till Tackåsen på gränsen mellan Gävleborg och Dalarna.
De skulle spåra GPS-märkta björnar, men det visade sig inte vara inte så enkelt. I medeltal spårade hundarna 214 meter innan de tappade spåret eller bytte till att spåra något annat vilt.

Vid sidan om
Vi hade GPS-sändare även på spårhundarna. Sedan jämförde vi björnarnas GPS-koordinater med spårhundarnas koordinater och det visade sig att hundarna var vid sidan om björnspåren under halva spårningen, berättar Silje Vang.
Detta tillsammans med flera misslyckade björneftersök under förra hösten visade på behovet av en spetskompetensutbildning i björnspårning.
Jägareförbundet har därför tillsammans med Skandinaviska björnprojektet sjösatt en sådan utbildning under sommaren. Tio ekipage som handplockats av förbundet samt länsstyrelserna har samlats i Tackåsen för att förbättra sina kunskaper. Tanken är att ekipagen ska träffas fyra gånger per år för att träna, utbyta kunskaper och dela med sig av nya erfarenheter vid
björneftersök.
Hundexperten Tobias Gustavsson är en av kursledarna och han menar att det inte är svårare för en hund att spåra björn än att spåra något annat vilt.
Nej, det är det inte. Men det gäller att motivera hunden till att spåra björn, ett vilt som den kanske annars helst skulle undvika. Vi arbetar mycket med att läsa hunden, noggrannheten och att hunden ska berömmas vid rätt tillfälle, säger Tobias Gustavsson.

Nöjd med starten
Hans Nordin från Ramsjö i Hälsingland är en av kursdeltagarna, och han är nöjd med utbildningsstarten.
Jag har frågat efter det här i tio års tid. Jag känner att jag inte kommer längre på egen hand och det är otroligt stimulerande att få hjälp av en sådan kunnig hundtränare som Tobias Gustavsson, säger han
Ståndhundar på björn har vi redan men regelrätta spårhundar på björn har vi definitivt inte lika gott om.
För att få en rejäl grundträning har ekipagen också spårat på fingerade spår som ställts i ordning med hjälp av ett litet björnskinn och en sprayflaska med vatten med björnhår i.
Då kan vi på metern säga hur spåret är lagt och ge beröm när hunden verkligen gör rätt, förklarar Hans Nordin.
Även Jägareförbundets Daniel Ligné är mycket nöjd med utbildningsstarten.
Samtliga ekipage har förlängt spårsträckorna med mellan 300 och 500 procent på bara några dagar. Vi har nu dokumenterade spårningar som sannolikt saknar motstycke i hela världen, berättar Daniel Ligné.
Han vill nu att de utbildade ekipagen ska få chansen vid höstens eventuella björneftersök.
Om en påskjuten björn går undan vädjar jag till jägarna att inte försöka klara upp eftersöken på egen hand med hundarna ute i jaktlagen för det är ytterst få hundar som klarar av att spåra björn i mer än 200 meter. Ta i stället direkt kontakt med våra specialister, säger Daniel Ligné.
Olle Olsson