Älgen är inte ensam om att orsaka skogsskador, anser Lars Danielsson. Ska hela betestrycket bedömas måste rådjuren också ingå, menar han.
Till skillnad från älgskadorna är deras betning inte synlig. Vi märker exempelvis inte att de tar småplantorna. Mönstret går igen, med lokala variationer, nästa överallt där rådjuren finns. Lövträd som asp, ek, rönn och sälg spirar överallt – men de kommer aldrig längre än till knähöjd, säger Lars Danielsson till tidningen Skogsland.
Han säger sig vara förvånad att ingen reagerar på att mångfalden och trädrikedomen minskar på grund av viltbetningen och att skogslandskapet därmed riskerar att gå mot enfald och granifiering.
I längden tål inte skogen dagens klövviltstryck. Stammarna måste reduceras om vi vill ha skog och vilt i balans, antingen genom ökat jakttryck eller genom större rovdjursstammar, säger Lars Danielsson till Skogland.
Olle Olsson