Uppsalaforskarna har studerat rödingens utveckling från 1930-talet och framåt. Det tioåriga forskningsprojekt, som publicerats i Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, beskriver vad som händer med rödingbeståndet efter att en älv regleras.

Uppsalaforskarna har själva provfiskat och samlat data under åren, men använder också insamlade fiskfjäll från provfisken som gjorts från 1930-talet och framåt.

Stor viktskillnad

Resultaten är tydliga: ett fåtal decennier efter utbyggnaden väger en femårig röding bara en knapp fjärdedel av vad en lika gammal röding gjorde före ingreppet.

Ekosystemet blir kraftigt skadat genom att vattenregleringen leder till näringsutarmning och effekten på fiskpopulationen är drastiskt försämrad tillväxt, säger Tobias Vrede, docent i limnologi vid SLU, i Uppsala universitets magasin Nya Horisonter.

Till skillnad från vad som påstås ser vi heller ingen återhämtning i rödingtillväxt med tiden, säger Vrede.

Gödning som ger plankton

I projektet har forskarna undersökt om det går att återställa fiskproduktionen genom att tillföra gödning som stimulerar tillväxt av plankton alltså fiskföda. Det handlar om tillförsel av små, väl balanserade mängder gödning vid rätt tidpunkt.

Sjön blir fortfarande inte näringsrik, utan man kan säga att vi gör en extremt näringsfattig sjö till en mycket näringsfattig sjö. Resultaten är mycket positiva. Effekten blev mer plankton med oförändrad artsammansättning, och rödingtillväxten blev högst påtaglig, säger Tobias Vrede till Nya Horisonter.