De nya regler som föreslås gälla i Sverige är för närvarande ute på remissbehandling. Men redan nu kan sägas att det knappast blir några större avvikelser från det som sägs nedan, enligt Livsmedelsverkets uppgifter. I botten ligger EU:s direktiv om livsmedelhygien som börjar gälla 1 januari 2006.
För de allra flesta jägare betyder detta ingenting. Men så fort som du ska sälja viltkött påverkas du.
Det som ska bli enklare är att enskilda jägare eller jaktlag från 1 januari ska kunna sälja viltkött från frilevande vilt direkt till butiker, restauranger och storkök utan krav på besiktning. Detta gäller dock inte kron- och dovvilt, björn, vildsvin och andra köttätare (säl med flera).
Det vilt som ska säljas utan att vara besiktigat måste vara oplockat om det är fågel och med huden på om det är hårvilt (exempelvis från hare, älg eller rådjur).
Problemet är att väldigt få butiker, storkök och restauranger har lokaler idag som är godkända för att ta emot vilt för flåning eller plockning. Det är de kommunala myndigheterna som avgör om butiker eller restauranger har möjlighet att ta emot vilt.
Som tidigare kommer försäljning till enskild konsument av oavhudat och oplockat vilt i liten skala för konsumtion i eget hushåll fortfarande att vara möjligt.
Det här tycker vi är verklighetsfrämmande. De flesta enskilda jägare flår ju sina rådjur, och först efteråt kanske grannen anmäler intresse att få köpa ett halvt rådjur. Ska jag då inte få göra det utan att min lilla slaktbod är godkänd av kommunen?
Det säger riksjaktvårdskonsulenten Hans von Essen på Jägareförbundet som filar på förbundets remissvar. På många punkter har förbundet kritiska synpunkter.
Ska viltköttet levereras avhudat eller plockat, då måste jägaren enligt förslaget ha tillgång till ett enklare viltslakteri som är godkänt av kommunen. Det ska uppfylla kraven i EU:s förordning 852/2004 om livsmedelshygien. Inget besiktningskrav gäller dock för köttet.
Dov- och kronvilt, björn och vildsvin och andra köttätare kan emellertid inte tas in på ett sådant enklare viltslakteri utan måste föras till en så kallad vilthanteringsanläggning som ska uppfylla högre krav.
Eftersom det pågår ett kontrollprogram för tbc hos hjortar måste både frilevande och hägnade hjortar besiktigas även framöver. Det innebär också att alla organ, även mage och tarmar, måste finnas med vid besiktningen.
Besiktning av dov- och kronvilt och annat vilt ska i fortsättningen ske av officiella veterinärer. Möjligheten för veterinärer med personlig kontrollstämpel att besiktiga vilt upphör vid årsskiftet.
Det här kommer troligen att göra livet komplicerat för de gårdar som fäller mycket hjortvilt, men utan att ha tillgång till egen vilthanteringsanläggning.
Man måste dessutom fråga sig hur många besiktningsveterinärer det finns och om de räcker till, säger Leif Fredriksson, känd jägare i Sörmland fångad på telefon just under efterarbetet med 36 fällda vildsvin från en enda jaktdag.
För närvarande finns cirka 90 heltidsanställda besiktningsveterinärer över landet och därtill cirka 60 timanställda. Dessa är ofta distriktsveterinärer eller privatpraktiserande veterinärer.
De anläggningar där det idag utförs besiktning av veterinärer med personlig kontrollstämpel kan dock redan nu ansöka om att bli godkända som vilthanteringsanläggning till Livsmedelsverket i Uppsala.
Även då exempelvis älg ska besiktigas ska alla organ utom magar och tarmar finnas med. Men här kommer en liten finess i sammanhanget. Har jaktlaget tillgång till en särskilt utbildad person, som kan vara vilken jägare som helst som gått kurs ordnad av jägareorganisationerna, och denne har gjort en första undersökning av den fällda älgen, då behöver inte inre organ finnas med vid besiktningen.
En förteckning över vilka personer som gått sådan utbildning ska finnas vid alla vilthanteringsanläggningar. Frågan är hur många som kommer att vara motiverade att gå en sådan kurs, med den marginella uppgift de får.
Trikinkontroll ska ske för björn och vildsvin. Analysen ska ske av ackrediterat laboratorium (bara SVA idag) eller labb som är godkända av Livsmedelsverket.
En förenkling för vilt från hägn blir det i och med att det inte kommer att krävas någon levandebesiktning före slakt. Veterinär måste heller inte vara med vid avlivningen. Vilt från hägn som finns naturligt i den svenska faunan kommer i det avseendet att betraktas som frilevande vilt under förutsättning att hägnet är godkänt av länsstyrelsen och det inte råder brist på föda i hägnet.

Bertil Lundvik