Nedan föjer ett sammandrag av Naturvårdsverks synpunkter på älgutredningen.

Naturvårdsverket saknar  en konsekvensanalys av att ersätta dagens älgskötselområden med nya älgförvaltningsområden. Det behövs en beskrivning av fördelarna med att ändra ansvarsfördelningen mellan Naturvårdsverket, länsstyrelsen och älgförvaltningsområden.
Naturvårdsverket delar utredningens strävan att älgförvaltning bör ske inom större områden, men även här saknas beskrivningar av fördelar eller konsekvensanalys avseende olika mekanismer/styrsystem. Det går vare sig enligt dagens bestämmelser eller utredningens förslag att få ett direkt inflytande över den faktiska avskjutningen, för att därmed kunna uppnå satta mål för älgstammen.

Grunden för älgförvaltning
Naturvårdsverket anser att en svensk modell för älgförvaltning måste grunda sig på behoven hos samtliga berörda samhällsintressen – såväl enskilda som allmänna intressen. Detta måste utvecklas.
Dagens befintliga förvaltningsmodell, såväl som utredningens förslag, fokuserar i stort på jaktens behov och skogsnäringens behov medan andra viktiga allmänna intressen som trafiksäkerhet, naturvårdsintresset, bevarandet av biologisk mångfald, älgens roll som födoresurs för predatorer med mera inte beaktas på ett tillfredsställande sätt.
Det är därför viktigt att undvika målkonflikter mellan exempelvis jakten och statens ansvar för bevarande av biologisk mångfald. Sveriges ansvar att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för vissa arter och naturtyper i våra Natura 2000-områden kan kräva en klar begränsning av populationstätheter av klövvilt. Detta på grund av älgens riktade bete på unga lövträdsplantor.
På samma sätt finns en tydlig målkonflikt mellan naturvård och skogsnäringens försök att minska betespåverkan på ung tall genom att öka älgens fodertillgång med hjälp av lövsly. Naturvårdsverket efterlyser här en förvaltningsmodell för klövvilt som tillvaratar samhällets samtliga berörda intressen.

Läs hela remissvaret från Naturvårdsverket.