Allt mer forskning pekar på naturkontaktens betydelse för en hälsosam utveckling. Det handlar om en allmän känsla av välmående, det stimulerar till rörelse, det kan ge en pedagogisk behållning och bidrar till upplevelsen att vi alla är en del av samma jord, berättar forskaren Mattias Sandberg vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi på Handelshögskolan i Göteborg.

Men hans avhandling visar att barnens erfarenhet av naturen har ett socioekonomiskt samband.

Naturen förknippas med spänning

Mattias Sandberg

Mattias Sandberg har sedan 2007, genom intervjuer med barn och föräldrar och observationer I terrängen, arbetat på sin avhandling som studerar barns möten med naturen.

Studien visar att barn, trots de vuxnas oro och nutida hinder som datorer, kommer i kontakt med naturen i vardagen. Det sker genom lekar och äventyr på egen hand, men också tillsammans med föräldrar.

Barnen i studien har ofta en stark relation till naturen och deras berättelser om naturupplevelsen är ofta inlevelsefulla, detaljrika och förknippade med spänning.

Klass och kultur

Mattias Sandbergs studie visar att klassmässiga och möjligtvis kulturella olikheter har stor betydelse för barnens naturkontakt.

Barn som bor i ett mer välbärgat bostadsområde, där majoriteten har svensk bakgrund, har större erfarenhet av den bostadsnära naturkontakten än barnen i det ekonomiskt svagare området där många har invandrarbakgrund. En medelklasskultur där en aktiv fritid för barnen värderas högt kan delvis förklara vissa av dessa skillnader, menar Mattias Sandberg.