De två professorerna presenterar i tidskriften Wildlife Biology en genomgång av tillgänglig forskning kring attityder om vilt och särskilt om stora rovdjur.
Vi har utgått från vad som är känt från ett antal studier om inställningen till varg. Våra egna och andras, säger Göran Ericsson.
De flesta i befolkningen som helhet stöder varg, men detta stöd vilar faktiskt på en rätt bräcklig grund. För de allra flesta svenskar är bevarandet av varg ingen stor fråga som engagerar dem.
Mycket viktigare för de flesta är barntillsyn, skola och sjukvård för att nämna några exempel, förklarar han.
För vissa grupper i samhället, exempelvis jägare, och boende i glesbygd, kan varg däremot vara en mycket engagerande fråga. Men i samhället i stort är de en minoritet. En stor diskussion i förvaltnings- och demokratisammanhang är just hur stor hänsyn som ska tas till en engagerad minoritet kontra en oengagerad majoritet.

Betydande minoritet
När blir en minoritet betydande? Ja, det är en politisk fråga eller möjligen en förvaltningsfråga som vi inte kan svara på, säger Göran Ericsson.
Vi har också särskilt tittat på ett antal nordamerikanska studier som visar att värdet av djuren ökar då det blir tillåtet att jaga dem. För fler blir då djuren en viktig angelägenhet. Det gäller varg som återintroducerats i USA, men också vitsvanshjort i Mellanvästern, säger Göran Ericsson.
Det här handlar om saker som medbestämmande och självbestämmande, viktiga inslag i demokratier.
Stödet för varg kan också minska när fler människor får egna erfarenheter av varg. Dessa är då nästan uteslutande negativa. Det har ju lett till att till och med majoriteten i några kommuner är negativt inställda till varg.
Bertil Lundvik