Mats Eriksson konstaterar att träffområdet på en varg motsvarar innersta ringen på älgfiguren, alltså fem-ettan, och att vargjakt därför ställer höga krav på skjutskicklighet. Han vill att Vargpasset ska omfatta både skytte med stöd och på fri hand och att det även ska ingå en teoridel om vargens anatomi.
Rättviks jaktvårdskrets vill att Jägareförbundet ska verka för att all viltförvaltning, inklusive de stora rovdjuren, samlas under jordbruksdepartementet.
Främsta anledningen är att rovdjuren främst vargen är en viktig predator på klövvilt. En samordnad förvaltning av rovdjur och klövvilt är därför nödvändig, enligt motionen.
Rättviks jaktvårdskrets har också initierat en motion om att den svenska vargstammen ska inventeras med hjälp av DNA-teknik. Motionären misstänker att den svenska vargstammen är större än vad som uppges officiellt. Den snabbt avslutade vargjakten inom Värmlands och Dalarnas län tyder på att det finns långt fler vargar än vad som uppgivits av forskare och myndigheter, heter det i motionen.

Avliva rovdjur
Rättviks jaktvårdskrets återkommer även med sin motion från i fjol om en återgång till de gamla bestämmelserna som medgav rätt att avliva rovdjur som kommer in i byar och på gårdar. Motionen avslogs vid fjol-årets stämma med motiveringen att ansökan om skyddsjakt är ett bättre alternativ än en återgång till den lagstiftning som gällde fram till och med utgången av 1987.
Rolf Elverum, Leif Daxberg och Kenneth Persson från Strömsunds, Hammerdals respektive Revsunds jaktvårds-krets vill att reglerna för Björnpasset ändras. I ett av delproven ska två skott avlossas mot en frontfigur på 20 meters avstånd. Det andra skottet ska avlossas inom fyra sekunder efter det första men det finns inga krav på träff. Motionärerna vill att bestämmelserna ändras så att det ska krävas en träff för godkänt.

Älg, korp och svärta

Bara en motion till årsstämman handlar om älg. Micael Hamilton, Mariestads och Töreboda jaktvårdskrets, vill att älgjaktspremiären i de så kallade oktoberlänen flyttas till andra lördagen i oktober.

Enligt motionären skulle en sådan ändring innebära att man slapp ta ledigt från jobbet för att vara med om första älgjaktsdagen. Det skulle också bli lättare att få med sig ungdomar, då de är lediga under helgerna.

Utlåtanden
Länsjaktvårdsförbunden har sedan länge biträtt lokala polismyndigheter med utlåtanden om enskilda jägares behov att inneha handeldvapen för grytjakt eller avlivning av fällfångat vilt. Nyligen har denna funktion centraliserats till Jägareförbundets jurist på Öster Malma vilket föranlett en motion från Roger C Åström, Skelleftebygdens jaktvårdskrets.
Motionären yrkar att frågor om behovsprövning snarast återförs i länsjaktvårdsförbunden som genom lokalkunskap via jaktvårdskretsar och jaktlag bättre kan informera polisens vapenhandläggare än en centralt placerad tjänsteman.
Om centraliserat beslutsfattande handlar också en motion från Kurt Lundström, Skelleftebygdens jaktvårdskrets, som invänder mot att svärtan plockades bort som jaktbar viltart vid den senaste jakttidsrevisionen utan att något jaktvårdsförbund särskilt begärt det. Motionären hemställer om en återgång till förutvarande jakttid för svärta i norra Sverige och att förbundet lägger fast principen att läns-jaktvårdsförbunden ska ha initiativrätt i jakttidsfrågor.

Jaktlagstiftning
Nässjö jaktvårdskrets vill att Jägareförbundet ska arbeta för att modernisera jaktlagstiftningen, så att det blir bättre proportioner mellan brott och straff. Det är orimligt att en planerad, illegal jakt ryms under samma straffvärde som ett oaktsamhetsbrott, skriver motionären.
Motioner om allmän jakttid på korp behandlas numera regelmässigt vid varje årsstämma. Den här gången är det Lenungens viltvårdsområde, Arvika jaktvårdskrets, som oroas av korpstammens ökning.
Jan Ericson och Sören Olsson, Jägareförbundet Skaraborg, vill utnyttja kraftledningsgatorna för produktion av viltfoder. I första hand bör nätbolagen få instruktioner, exempelvis genom Jägareförbundet, om hur man röjer med inriktning på att öka foderutbytet, menar de.
Åtgärden innebär ingen stor förändring för den som utför arbetet och extrakostnaderna är försumbara, skriver motionärerna.

Rörelsehindrade
Rune Johansson, Danderyds jaktvårdskrets, vill att det inrättas en funktion hos Jägareförbundet som ska verka för att fler personer med rörelsehinder får möjlighet att utöva jakt.
Göran Juterot, Herrljunga jaktvårdskrets, vill att det produceras en rikstäckande instruktionsfilm om hur man som bilist ska handla vid en kollision med vilt. Filmen kan vara en paus- eller reklamfilm i tv och bör även ingå i körkortsutbildningen.

Jägarförsäkringen under debatt

Bengt-Göran Burman, Tärnaby jaktvårdskrets, har lämnat in en motion om
Jägareförbundets medlemsförsäkring. Han vill att förbundet informerar medlemmarna om att alla länder inte godtar försäkringen.

Motionären gjorde upptäckten i samband med en jaktresa till Tyskland. Det visade sig att försäkringen inte godtogs av tyska myndigheter och för att kunna delta i jakten nödgades motionären även betala tysk försäkring.
Eksjö jaktvårdskrets återkommer med en motion om att Jägareförbundet ska arbeta för att alla delar av förbundet snarast ska finnas
på en och samma hemsida, samt granska och redovisa de totala kostnaderna för hemsidan, som man anser är orimligt höga.
Styrelsen för Jägareförbundet Stockholms län vill att det inrättas en heltidstjänst med ansvar för jaktskytteverksamheten inom förbundet. Motionären anser det nödvändigt för att få till stånd en fungerande och tillfredsställande jaktskytteverksamhet.
Leif Daxberg, Hammerdals jaktvårdskrets, vill att varje jakt-vårdskrets ska erhålla ett antal friprenumerationer av Svensk Jakt och Akila förslagsvis en prenumeration per 250 medlemmar. Tidningarna ska läggas ut på skolor, ungdomsgårdar och hälsovårdscentraler.
Mats Smids, Orsa jakt-vårdskrets, anser det för dyrt att flytta runt med Jägareförbundets årsstämmor i landet och föreslår att årsstämman förläggs permanent till Öster Malma.