När jägarens blykula träffar viltet svampar den mjuka kulan upp sig och skapar en bred sårkanal som dödar djuret. Men eftersom bly är en mjuk metall så tappar kulan flisor och små partiklar i köttet.
En norsk undersökning slog för något år sedan fast att det fanns relativt mycket viltkött som hade förhöjda blyvärden och det är med bakgrund av detta som Livsmedelsverket ville kontrollera hur det såg ut i Sverige.
Älgfärs samlades in från jägare runt om i landet. Totalt tog man in 48 prover. Därtill köptes sex paket älgfärs i vanliga livsmedelsaffärer.
Resultaten är tydliga.
I hälften av all älgfärs hittades förhöjda värden av bly. I 30 procent var värdena högre än de godkända gränsvärdena för nötkött. I den köpta färsen var värdena högre, säger Fredrik Widemo som är Naturvårdsstrateg på Jägareförbundet.
Det finns en logisk förklaring till att man hittat förhöjda värden av bly i färs från vilt. Köttet nära sårkanalen skärs bort och kasseras, annat kött i närområdet mals regelmässigt till köttfärs.

Råd om viltkött

Som en direkt konsekvens av undersökningen väljer Livsmedelsverket nu att gå ut med råd till hur ofta man ska äta viltkött som är skjutet med blykulor.
Det här är lite klurigt. Men Livsmedelsverket talar om kött från området nära sårkanalen. Det är där det är finns risk att det för rester av bly. Annat kött på djuret ätas precis som förr.
Livsmedelsverkets råd ser ut enligt följande:
Kvinnor som ammar, är gravida eller planerar att bli gravida bör inte äta kött där det kan finnas förhöjda blyhalter. Detsamma gäller barn upp till sju års ålder.
Övriga bör inte äta sådant kött mer än en gång i veckan.

Information till jägarna
Egentligen är det väldigt enkelt. Skär vi bort mer runt sårkanalen så är problemet borta, säger Torbjörn Larsson från förbundsstyrelsen. Detta är en hanteringsfråga, som går att lösa utan stora problem. Vi måste gå ut med information om hur mycket som ska skäras bort.
Viltkött är nyttigt och ett utomordentligt livsmedel. Varken vi eller Livsmedelsverket vill att människor ska vara rädda för att äta vilt. Om blyhalterna verkligen är skadliga är en fråga för Livsmedelsverket att besvara, fortsätter Torbjörn.

Undersökning påbörjad
Jägareförbundet har redan dragit igång arbetet för att ta reda på hur mycket man ska skära bort runt området där kulan träffat viltet.
Vi planerar att presentera nya rekommendationer inför jaktstarten i höst, men arbetet kommer att fortsätta under hela året. Men redan nu kan jag rekommendera jägare som inte använder bondade kulor att byta till sådana. Vi har sett att dessa lämnar mycket mindre bly i köttet kulan håller ihop bättre och då minskar blyvärdena i köttet. Alternativt kan man byta man till kopparkulor.
Sedan måste vi också notera att slaktrester från vilt skjutet med blykula måste tas omhand så att det inte kan sprida bly till vildsvin, rävar, rovfåglar och andra djur. Detta är också ett problem som måste hanteras, säger Fredrik Widemo.

Fakta bly från Livsmedelsverkets hemsida:

Blyförgiftning ger diffusa symtom som trötthet och dålig aptit. Bly skadar de röda blodkropparna och det kan leda till blodbrist.
Bly kan också skada nervsystemet. En allvarligare förgiftning kan medföra att man förlorar nervfunktionen i bland annat armarna, vilket kan leda till delvis förlamning. Foster och små barn som utsätts för större mängder bly kan drabbas av fördröjd utveckling, lägre IQ och beteendestörningar.
Mer information kan hittas på: www.slv.se

Rådjuret på röntgenbilden är skjutet med en traditionell blykula. Den röda pilen visar kulans riktning vid träffen. De ljusa prickarna är blyfragment. Foto SVA